Livsstil

Videovåldets återkomst

Text: Sara Martinsson

Publicerad 2014-10-08

Bild: Robban Andersson /TT

»Destroyer«. Bokstäverna är sirliga, tatueringen sträcker sig över hela hans bröst. Hans huvud är snaggat, händerna lindade, platsen en fängelsecell. Med bara ett fåtal bilder förstår vi som tittar att det vi ser är en kropp redo att slåss. Den tillhör Matt Lauria, en av huvudrollsinnehavarna i nya amerikanska MMA-serien »Kingdom«. Hans exponerade hud och svettiga muskler markerar redan i seriens första trailer att det här handlar om ett rått, osminkat drama. De säger också, utan ord, att den ensamme fightern återigen är på väg att göra resan från underläge till seger.

– Populärkulturen älskar berättelser om individen som reser sig över sin egen påvra bakgrund och klass, säger Emma Pihl Skoog, doktorand i historia som forskar på sambandet mellan klass och kropp inom bland annat boxning.

En boxare Emma Pihl Skoog tittat extra nära på är Rocky Balboa, Sylvester Stallones paradroll som redan efter första delen av serien 1976 blev stilbildande för fighters på film:

– Rocky förkroppsligar underdogen och framgångssagan, förklarar hon.

– Ett liberalt samhälle behöver kunna lyfta fram individer som lyckas mot alla odds. Rocky är »the american dream«.

Boxningens image som den mest kontroversiella sporten under Rockys glansdagar har i dag tagits över av MMA, Mixed Martial Arts. I takt med att intresset för sporten vuxit har MMA-fighters börjat dyka upp i filmer och tv-serier, och ingenting tyder på att utvecklingen skulle stanna av. MMA är som skapt för populärkulturen och det moderna medielandskapet.

UFC (Ultimate Fighting Championship), den numera enda viktiga MMA-ligan, hajpar skickligt upp sina fighters till rockstjärnenivå. Idén till UFC kom från bland andra John Milius, som skrivit manus till filmerna »Apocalypse Now« och »Conan The Barbarian«. Det var även han som »uppfann« oktagonen, den åttakantiga gallerförsedda bur som matcherna utspelas i. Eftersom MMA länge var förbjuden blev sporten ett subkulturellt fenomen, där inspelade olagliga matcher spreds via kopierade VHS-kassetter och senare via nätet.

MMA i sin tur anpassade sig efter hur fansen tog del av matcherna: via videon och senare dataskärmen. Sporten är på så vis gjord för att konsumeras som vilket annat populärkulturellt fenomen som helst. Den är medial i sitt dna. Denna unika egenskap har utnyttjats av reality-tv. MTV sände under 2012 serien »Caged«, som skildrade en grupp fighters i en amerikansk småstad. »The Ultimate Fighter« är UFC:s eget svar på »Top Model«, där förhoppningsfulla fighters slåss för ett kontrakt med ligan. I Sverige såg vi en mer sofistikerad version av MMA-reality 2013, när SVT sände dokumentärserien »Slå han på käften«:

– Den snabbt växande populariteten för MMA i kombination med omvärldens bild av sporten var grunden för »Slå han på käften«, säger regissören Stina Lütz, som tillsammans med kampsportkändisen Musse Hasselvall producerade serien.

– För många är MMA-sporten kontroversiell och det finns fördomar om den och dess utövare. Vi ville helt enkelt ta reda på om fördomarna gick att bekräfta eller ej. För oss var det viktigt att porträttera idrottarna bakom schablonen. Vilka är de? Vad drömmer de om? Vad offrar de på vägen och vilka är deras största rädslor?

Även svenska spelfilmsproducenter har fått upp ögonen för MMA. I Tarik Salehs film »Tommy« har Reza »Mad Dog« Madadi en roll och i somras blev det dessutom klart att världsstjärnan Alexander »The Mauler« Gustafsson medverkar i nästa Johan Falk-film. När även Malmö-fightern Ilir Latifi erbjöds en roll men tackade nej blev hans motivering nästan lika uppmärksammad som The Maulers ja.

– Jag tycker det är så löjligt med stereotyperna inom filmbranschen. Att man som kampsportare och invandrare ska spela »bad guy«, sa Latifi till Expressen, och satte därmed också fingret på ett tema som varit konstant genom historien av fighters på film. Den vite fightern har fått symbolisera det »goda« som ställts mot en »ond« motståndare av annan etnisk härkomst. Reza Madadis roll i »Tommy« var också mycket riktigt just den som gangster:

Kim Veerabuthroo Nordberg, kulturjournalist och själv MMA-utövare, håller med.

– Den blonde västmanlänningen The Mauler blir erbjuden att spela polischef medan den skäggige från Rosengård blir erbjuden att spela kriminell. Om i princip alla svenska filmer castas på samma sätt bildar de sammantaget en stereotyp bild av »invandrarkillen«.

De MMA-fighters som själva haft roller i större Hollywood-produktioner har också varit vita: som före detta mästaren Chuck Liddell eller Georges St Pierre, som syns i senaste Captain America-filmen.

Men MMA har också stått för trendbrott i vem som får bära det liberala samhällets dröm om att lyckas mot alla odds. Den traditionellt så manliga fighterrollen kan i sin moderna inkarnation gärna innehas av en kvinna. Texas-fightern Gina Carano har synts bland annat i »Fast & Furious 6«, och superstjärnan Ronda Rousey gjorde nyligen skådespelardebut i »The Expendables 3«. I »Kingdom« är samtliga fighters vita killar, men en av huvudrollsinnehavarna, före detta pojkbandsstjärnan Nick Jonas, har antytt att hans karaktär längre fram i serien kan tänkas komma ut som homosexuell. Så spelrummet för den moderna fightern kanske växer i takt med att fler skildringar dyker upp. För det kommer de att göra. Enligt Kristoffer Viita ser vi just nu bara början på vågen:

– Att med tomma händer misshandla sig fram till någon form av värdighet i form av en fet kontant betalning. Det är ju den amerikanska drömmen i ett nötskal – och fortfarande Hollywoods största export.

»Kingdom« börjar sändas den 8 oktober på kabel-kanalen Audience Network. Nästa UFC-gala där bland andra Ilir Latifi går en match äger rum i Globen i Stockholm 4 oktober. Dokumentären »Fight Church« har premiär den 9 oktober.