Anders Åberg

Anders Åberg kliade sig i håret och tittade ut över Mannaminne:

– Man hinner inte så mycket här i livet. Det blir fyra hektar med konstverk och sånt. Och jag säger som han i Forrest Gump: »That’s all about that«, sa han när Aftonbladets Svante Lidén var på besök.

Han var skulptör, målare och tecknare; kanske mest känd för sina modeller av landsbygdshus, och livsverket: friluftsmuseet Mannaminne på Höga kusten.

Nu är hans liv slut, och man tänker att han ändå hann med så mycket. Vi träffades aldrig tyvärr, ändå kan det kännas som man mött honom.

Med fel skyltning kan man hamna på fel T-linje på väg hem. Då tittar man upp och inser irriterat att man är på Solnas tunnelbanestation. Fast en bonus i felåkningen är att man då kan ta en titt på hur Anders Åberg format stationen.

Det han gjort här är lite norrländsk glesbygd avbildad mitt i storstaden, eller små väderbitna träkåkar ställda framför Vita huset. Han var stockholmaren som tredimensionellt bildsatte Norrland efter att själv ha bosatt sig där.

När jag flyttade till Gävle 1976 hade Folkets hus i Norrsundet, brukssamhället några mil norr om Gävle, just brunnit ner. Då var Norrsundet ett lite sömnigt samhälle, trots att både bruket Kopparfors och sågen gick för fullt.

Men något hände de kommande åren. En mobilisering, med studiecirklar, arbetarteaterförening och ett stort jobb med att få ihop pengar och bygga ett nytt Folkets hus: Nya Fyren kunde invigas hösten 1983. Ett fint hus där folk i Norrsundet kunde samlas, ha möten och kalas eller dansa.

Anders Åberg kopplades tidigt in för att göra den konstnärliga utsmyckningen. Och som han gjorde det! I sina modeller och väggmålningar beskrev han Norrsundet just då på 80-talet.

Det är en kärleksfull skildring av samspelet mellan människorna, bygden och bruket. Lite av samma Åbergska skildringar, fast i mindre skala, finns i Bollsta Folkets hus i Kramfors kommun.

Det räcker med att titta på modellerna och målningarna i Norrsundet för att fortfarande känna sulfatlukten. För i verkligheten finns den inte där längre, Stora Enso bestämde sig för att lägga ner bruket 2008.

Samma år gick Folkets hus i konkurs och kommunen tog över, huset döptes om till nygamla Fyren. Nu vill alliansstyret i Gävle sälja Fyren, med Åbergverk och allt.

Mannaminne som Anders Åberg och hans fru skapade och hela tiden lät växa – med nya hus, spårvagnar, flygplan, ja, det mesta rymdes där – är också hotat i dag.

– Ibland tänker jag att det bästa vore att elda upp alltihop, sa han till Allehanda för några år sedan när det redan då såg hotfullt ut.

Kramfors kommun och landstinget i Västernorrland har ett avtal om en årlig ersättning till Mannaminne. Kommunen ger 900 000 kronor per år, men landstinget (med urusel ekonomi, kom ihåg nedlagda BB i Sollefteå) håller på att fasa ut sitt stöd på 500 000 kronor.  2019 är det sista året som landstinget bidrar till Mannaminne.

Så blir Anders Åbergs sista år också ett slags skildring av detta vemod han alltid fångat från den norrländska landsbygden. Och han var medveten om att han inte skulle hinna allt. Inte få dit det där teaterhuset från Utah eller hästspårvagnen från Pennsylvania.

– Snart är man, som man säger, två meter under jord. Men i alla fall under den tid man är här ska man göra det mesta man kan, sa han när han träffade Svante Lidén.

Och det gjorde han.