Bengt Feldreich

Bengt Feldreich blev känd och folkkär som Benjamin Syrsa i SVT:s traditionella julprogram Kalle Ankas jul. Men han blev också i sina vetenskapsprogram snudd på det som David Attenborough har blivit för BBC:s naturprogram, en lugn och saklig guide genom spännande hemligheter.

Bengt Feldreichs tv-program Snillen spekulerar, med start i mitten av 60-talet, visade att även Sverige kunde leverera kvalité i televisionens utbud.

Bengt Feldreich var programledaren som lågmält lotsade och envisades med att få komplicerad vetenskaplig materia att bli begripligt för svenska folket.

Snillen spekulerar var ett populärvetenskapligt rundabordsprogram där några av årets Nobelpristagare (tillsammans) diskuterade forskning, drivkrafter och framtidsvisioner.

Det fick ta tid. Och scenografin var densamma, Bernadottebiblioteket på slottet eller Grünewaldsalen på Konserthuset i Stockholm.

Tanken var att nobelpristagarna skulle »mötas i skjortärmarna« och samtala i en avslappnad atmosfär. Så blev det, och programmet blev mäkta populärt. Bengt Feldreich höll på till mitten av 80-talet.

2004 togs programmet över av BBC. Det samproduceras i dag med Sveriges Television under namnet »Nobel minds«. Programmet leds av kända brittiska journalister, de senaste åren av Zeinab Badawi. Feldreich satte den ton som råder än i dag.

Bengt Feldreich utbildade sig till lärare och varvade undervisning med jobbet som hallåman på nätterna i utlandsradion. Extraknäcket ledde så småningom till en anställning på Dagens Eko. 1955 lockades han över till det som senare skulle bli Sveriges Television.

Att göra flera olika saker verkar ha varit hans karriärplanering, även om den tanken sannolikt inte föresvävade honom. Han var programledare för Melodifestivalen 1962 och 10 000-kronorsfrågan. Han blev också televisionens första julvärd.

Inte nog med det. Han guidade tv-publiken genom flera klassiska historiska händelser:  Det var direktsändning och det handlade om högertrafikomläggningen 1967, månlandningen1969 och kungabröllopet 1976.

Bengt Feldreich hade en behaglig röst. Den kom väl till pass i alla de uppdrag han fick som berättare och speaker. Dokumentärfilmen från 1959 om boxningsmatchen mellan Ingemar Johansson och Floyd Peterson är bara ett exempel.

1960 kom den riktiga långköraren både för tv-publiken och för Bengt Feldreich. Som berättare i Disneys, Kalle Ankas jul varje julafton blev han folkkär och älskad, inte minst för Benjamin Syrsas sång »Ser du stjärnan i det blå«, en insats som han själv beskrev som »sexton halvfalska sekunder«.

Han höll på i åratal med det tecknade julprogrammet. Tog sig in från villan i Bromma till tv-huset på Gärdet för att i december läsa in nya prator i programmet. Han stakade sig nästan aldrig, läste texten så gott som i en enda tagning. »Bengt är proffs på det här«, konstaterade producenten:

»Han lever i den gamla tiden när man måste sätta en text direkt. Att backa bandet var för krångligt förr i tiden.«

Folkbildaren och vetenskapsjournalisten Bengt Feldreich har beskrivits som mannen som stod på lyssnarens och tittaren sida. Han gjorde det svåra begripligt. Det var också så han såg på sig själv.

» Professorer är inte vana att bli ifrågasatta, men jag var sträng mot dem, tills de förstod att de måste prata begripligt. Det var glädjefullt att översätta kunskaper«, sa Bengt Feldreich i en intervju med TT inför sin 90-årsdag.

Henrik Ekman, journalist, filmare och programledare, samarbetade i flera projekt med Bengt Feldreich. Han såg en senior kollega som inte bara var kunnig utan också tillät sig att vara saklig utan att bli tråkig. Det ingav förtroende och det kunde vara underhållande.

– Det är en kvalitet som behövs i dag. Pondus och tyngd. Man litar på vad som sägs och det är inte trist. Då kan man tillåta sig att sjunga på julafton utan att någon ifrågasätter det.