Ferenc Göndör

Han anlände till Sverige i augusti 1949, endast klädd i ett par badbyxor. Den danska fiskebåten ville inte gå in på svenskt vatten med sin »illegala last« av flyktingar. »Gör er beredda att hoppa«, skrek skepparen till de frihetstörstande ungdomarna. Sekunden senare låg Ferenc Göndör i det blågröna havet. En ringformad gummislang hjälpte till att hålla honom flytande tills han kunde kliva upp på Smygehuks strand i Skåne.

Drygt 40 år senare, den 15 november 1991, är han huvudperson i »Här är ditt liv« med Lasse Holmqvist. Programledare Holmqvist, utklädd till tulltjänsteman, hade kidnappat Göndör som varit på före­läsningsturné i Finland. Nu får hela Sverige veta hur det gick till när den då 16-årige Ferenc och hans familj deporteras från sitt hem i ungerska Ujfehértó till Auschwitz, om hungern som fräter i kroppen och bryter ner allt mänskligt förstånd, om den iskalla vintern 1945 när tiotusentals fångar dukar under i dödsmarschen, om vänskapsband som knyts, om vänner som dör, familjemedlemmar som försvinner för att aldrig komma tillbaka, liksom om små slumpartade händelser som skiljer livet från döden.

Redan då, när han satt i Holmqvists tv-soffa, hade han i tio års tid rest runt i skolor och berättat sin ohyggliga historia för svenska ungdomar. Han var bland de första av de överlevande i Sverige att bryta tystnaden om Förintelsen. Göndör gav de överlevande ett ansikte – ett fårat, magert ansikte med intensiva livsglada ögon.
I närmare 20 år packade han varje vecka sin väska med böcker och diabilder och gav sig iväg. De sista åren var hans fru Genia, själv överlevande, alltid med. De var hon som matade fram diabilderna och var ett stöd när krafterna svek. Någon har räknat ut att omkring en halv miljon svenska ungdomar har lyssnat till Göndörs självbiografiska berättelse om Förintelsen.

Ferenc Göndör brukade kavla upp sin vänstra skjortärm och visa sin tatuering. »Ser ni«, sa han och sträckte ut sin brännmärkta underarm. »Jag blev fånge A-6171. Nazisterna gjorde allt för att ta ifrån oss vår mänsklighet. Låt ingen göra det med er. Lär av vår historia. Slå vakt om de mänskliga rättigheterna och behandla din medmänska med respekt.«

Jag minns ett av hans tidiga föredrag i Domkyrkan i Göteborg. Kyrkorummet var fyllt till bristningsgränsen av skolungdomar. En del inspirerade av den tidens mode: gröna bomberjackor, svarta kängor och snaggat hår. Jag tänkte; nu blir det bråk. I minnet bar jag händelserna i Folkets hus några år tidigare, när judiska överlevande drabbade samman med nynazister. Men de skinnskalleinspirerade ungdomarnas satt som små ljus i bänkraderna.

Att Ferenc Göndör valde Sverige som sitt hemland var en slump. Efter Förintelsen återvände han till Ungern i hopp om att återförenas med sin familj. Där fick han veta att ingen av hans närmaste hade överlevt. Däremot existerade fortfarande antisemitismen. Han vägrade tro på det socialistiska löftet och såg med egna ögon hur en ny diktatur reste sig ur askan. En klasskamrat som räddats med de vita bussarna till Sverige föreslog att han skulle lämna Ungern och komma till Segeltorp i Huddinge utanför Stockholm.

Det var lättare sagt än gjort. Det tog fyra år att ta sig från Ungern till friheten i Huddinge. I sin bok »A-6171 Ett judiskt levnadsöde« (Warne förlag 1984) – som tryckts i 26 upplagor – beskriver han den strapatsrika resan genom ett sargat Europa där vilsna människor råkar ut för osannolika möten och ställs inför nyckfulla beslut. Skildringen påminner om Primo Levis odyssé söderut, till Italien. Göndör färdades norrut.

I Sverige utbildade han sig till ljudtekniker och hamnade ganska snart på Sveriges Radio. Han producerade program med dåtidens storheter som Beppe Wolgers, Hasse & Tage, Thore Skogman och Povel Ramel. Med sin känsla för ljud blev Göndör den skickligt förmedlande länken mellan många svenska personligheter och radiolyssnarna. Men hans stora livsgärning blev att oförtrutet berätta sin egen historia.