Grevens miljardarv

Trolle Ljungby kan vara Skånes vackraste slott med traditioner från 1400-talet, trädgårdar och vallgravar. Det är också ett av Sveriges sista fideikommiss, vårdat av tweedklädda gentlemän. 

Givet bakgrunden var Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeisters start i livet den förväntade;  son till en förste hovjägmästare, studenten i  Sigtuna, ryttmästare i kavalleriets reserv, lantbruksskola, handelsinstitut och arvtagare till  fideikommisset. 

HG, som han kallades i vänkretsen, gifte sig ståndsmässigt med Alice Tornérhjelm från ett annat Skåneslott, en handlingskraftig kvinna, som skaffade sig en egen karriär. Hon var den som styrde hos kungaparet på Slottet där hon från 1974 och 41 år framåt bar titlarna statsfru och  överhovmästarinna. Vid kungens statsbesök i främmande länder höll hon handelsdelegationer och pressfolk i tukt. Hon kallades Pansar-Alice och det sades vara den person i kungens närhet som han hade mest respekt för. Hon avled för sex år sedan.  

Trolle Ljungby blev ett aktiebolag och Trolle-Wachtmeister dess vd. Han var aktiv i rader av andra företag också: Export Invest, Kema Nobel,  Stora Papyrus,  Stora Nymölla, SEB Kristianstad och Sågverksintressenter, i många av dem som ordförande. Han blev mycket förmögen. 

Godset på gränsen mellan Skåne och Blekinge har en yta på 12 000 hektar och omsätter 70 miljoner kronor. Det har 35 anställda och har fått årligt EU-stöd om cirka fem miljoner kronor. 

Men allt var inte frid och fröjd. Typisk var lokaltidningen Kristianstadsbladets nyhetsvärdering efter dödsbudet. Grevens död vid hög ålder var inte huvudnyheten. Det var i stället frågorna: Vem ärver? Upphör fideikommisset? Vad händer med marken? Hur går det för bönderna som arrenderar av slottet? Rubriken på första sidan löd: ”Framtiden för Trolle Ljungby oviss efter grevens död.” 

Paret Trolle-Wachtmeister hade nämligen inga barn. Därför ställdes de tidigt inför frågan vad som skulle hända med de väldiga ägorna och fideikommisset, i vilket egendomen ärvs från far till äldste son, när HG dog. 

Hoppet ställdes till brodern Knuts barnbarn, Carl-Fredrik Wachtmeister, som hade läst nationalekonomi i Lund och gått ett år på lantbruksskola. Han flyttade in i "Lilla slottet" på Trolle Ljungby, blev vice vd i bolaget med ansvar för driften, och sedan vd. Han hade även gått på målarskola och hoppades kunna arbeta som konstnär vid sidan av godsägandet. ”Det finns ju en hel del utrymme för en ateljé på Trolle Ljungby”, sa han. 

Så kärvade det med arrendatorerna när Trolle-Wachtmeister ville höja arrendena med 42 procent för bönder som hade brukat marken vid Trolle Ljungby i generationer. Hovrätten begränsade dock höjningen till 10 procent. Konflikten skildrades i en dokumentärfilm 2013. 

Konflikt blev det också om jakten på egendomen. HG arrenderade ut jakträtten med världsberömda guldbockar, dov-vilt, mufflar och vildsvin, till godsets jägare, som ville driva jakten i ett eget bolag.  Han fick det billigt. Men vd Carl-Fredrik hade andra planer och protesterade. Det skar sig mellan HG och den yngre släktingen som hade andra visioner om gårdens framtid, bland annat en satsning på eko-jordbruk.  

Så vid 96 års ålder gav Trolle-Wachtmeister den tänkte arvtagaren sparken och en ny vd, godsets pensionerade inspektor Per-Inge Pålsson, tillsattes. Den 74-åriga Kirstine von Blixen-Finecke, som efterträdde grevens hustru Alice som överhovmästarinna vid Hovet, kallades in till styrelsen och den förmögne affärsmannen Claës Wachtmeister – brorson till HG och pappa till den ratade  Carl-Fredrik – fick rollen som arvtagare till Trolle-Ljungby.

När testamentet efter Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister öppnades framgick att fideikommisset går i graven med greven. Vanlig arvsrätt gäller. Det samlade värdet på grevens tillgångar vid frånfället har uppskattats till över två miljarder kronor. Bara lösöret på slottet värderas till närmare 50 miljoner.