Jimfelt-Ghatan visade att modesagor kan bli sanna – två gånger
Hon skapade kläder som "fick fjortisarnas ögon att lysa och deras mammor att gå och köpa dem – till sig själva”. Modedesignern Karin Jimfelt-Ghatan dog den 4 februari, 61 år gammal.
Bild: Karin Grip / SvD / TT
Missnöjda hummanden och avundsjuka suckar hördes på Cirkus i Stockholm på kvällen den 18 augusti 2008. Sveriges mest prestigefyllda designpris, Damernas Världs Guldknappen, delades ut vid en stor gala och etablissemanget i modevärlden var förfärat, ty detta år var det minimalism som skulle belönas. Men istället gick den åtrådda knappen till Karin Jimfelt-Ghatan, vars klädmärke Odd Molly stod för lekfullhet, färgrikedom och folklore, uppror och snitsig dekor.
Juryn, som bland annat bestod av Damernas Världs chefredaktör Mona Johansson och tidningens modechef Martina Bonnier, var enig och sa: ”Årets vinnare är mer än ett klädmärke. Det är ett begrepp, en egen tidlös stil. Ett bevis på att modesagor kan bli sanna. Vinnaren har omvandlat känslan av en lugn skön söndagsmorgon till succékläder älskade av kvinnor i alla åldrar. Hon har sopat mattan med konkurrenterna både nationellt och internationellt.”
Karin Jimfelt-Ghatan, som då var 47 år och även till vardags visade upp Sveriges gladaste ansikte, fick i detta ögonblick ett ännu större leende och ännu lyckligare, mer okynniga ögon.
Ändå var Jimfelt-Ghatan inte lätt att komma in på livet. Hon var målmedveten och visste vad hon var ute efter: ett bohemiskt mode som gav kommersiell framgång.
En guru i modebranschen sa att hon ”skapade kläder som fick fjortisarnas ögon att lysa och deras mammor att gå och köpa dem – till sig själva!” Någon gång skapade hon till och med mamelucker, en sorts ”tantunderkläder” som går ner till knäet. En italiensk modeikon sa att ”ingen i hela världen äger Karins förmåga och genuina kunskap i alla material och tekniker”.
Resan till Guldknappen-galan hade tagit sin tid. I tidiga tjugoårsåldern utexaminerades Karin Jimfelt-Ghatan från American College i London med en Bachelor of Arts i "Fashion Merchandising". Därefter arbetade hon bland annat för olika konfektionsföretag som Peak Performance och Bondelid.
Men efter millennieskiftet stötte hon på Per Holknekt, en tidigare skateboardartist, entreprenör och deltagare i dokusåpan Big Brother. Holknekt var dessutom en lysande marknadsförare. Sedan gick det undan. Duon grundade företaget Odd Molly 2002 och efter bara fem år, 2007, noterades det snabbväxande bolaget på Stockholmsbörsen, varvid grundarna blev miljonärer.
Pressen älskade de allt annat än kritstrecksrandiga nya näringslivsprofilerna och priserna och utmärkelserna haglade. Förutom Guldknappen även Stockholms Handelskammares pris Export-Hermes, Årets kvinna, Årets bolagsgrundare och mycket mer. 2012 kom Karin Jimfelt-Ghatan även in på Veckans Affärers lista över Sveriges mäktigaste affärskvinnor.
Så småningom avtog dock konsumenternas intresse för Odd Mollys virkade plagg och brokiga kläder. ”Svenskarnas dåliga klädsmak var en viktig faktor i framgångarna. Vi är okunniga om hur kläder ska skäras till”, sade en veteran i den svenska modevärlden, aningen spydigt.
Flera försök att stöpa om bolaget och varumärket gjordes men ingenting hjälpte. Försäljningen dalade, liksom aktiekursen. Efter tolv år i ledningen lämnade både Jimfelt-Ghatan och Per Holknekt företaget 2013. Odd Molly fortsatte sedan utförsresan på egen hand och härom året gjordes bolaget slutligen om till ett företag som sysslar med logistikfastigheter inriktade mot e-handeln och bytte namn.
Men Jimfelt-Ghatan och Holknekt började om på ny kula och startade ett nytt varumärke med det vitsiga namnet Non Sense. Ny stil – rock’n’roll-influerad, sa hon själv, och den ”ska ta fram det svarta ur kvinnan”. Och – naturligtvis – ny succé. ”Long live the art of nonsense”, skrev en amerikansk tidning.
Karin Jimfelt-Ghatan bevisade med sin person att modesagor kan bli sanna. Och inte bara en gång, utan två.
***
