Lars Mortimer

Du får det på fredag. Det var standard-repliken när serietecknaren Lars Mortimer pratade med Birgitta Bengtsson, redaktör på serietidningen Hälge utgiven av Semic. Och punktligt på fredag dök också seriestripparna upp.

Han föddes 1946 i Sundsvall. Redan som barn gillade han att teckna, särskilt Kalle Anka väckte hans lust. Intresset visade sig även som högskolestudent, då han studerade konsthistoria i Uppsala. Han flyttade till Stockholm på 70-talet för jobb på tidningsförlaget Semic. Det var en tid när serietidningar var heta och sålde långt mycket bättre än de gör i dag.

Hans första fru Gunilla, med vilken han fick sonen Carl, gick bort 1980. Lars gifte sig igen 1982, och med Ulla Mortimer fick han dottern Lisa. Ulla Mortimer var också en viktig del av Lars Mortimers arbete, bland annat som färgläggare.

Under tiden som redaktör på Semic, för serietidningarna Acke, Knasen, 91:an och Blondie, längtade han tillbaka till Hälsingland och landsbygden. Han köpte en stor gård byggd på 1800-talet, där han bland annat inredde en ateljé i ett timrat hus intill mangårdsbyggnaden. I andra änden av ateljén fanns en pub som innehöll otaliga flaskor fin whiskey.

Hans bana som professionell serietecknare anses allmänt ha börjat med Herr K, en elak gubbe. Genombrottet som serieskapare var dock med trollbjörnen Bobo – Lars Mortimer brann då för barnserier – som han skissade fram 1975. Första tidningen av Bobo gavs ut 1978, och tillsammans med figurer som Resare-Frasse, Gnuttarna och Klara skapade Lars Mortimer ett universum som många unga läsare fascinerades av, i allt från Bobos vurm för saltgurka till flaxkikaren.

Gnuttarna blev en spin-off med egen serie-tidning, men den seriefigur som gjorde Lars Mortimer vida berömd var den filosoferande älgen Hälge.

Hälge, skapad 1991 och med åren spridd i mängder av dagstidningar, blev ett så starkt varumärke att mängder av biprodukter kunde produceras och säljas: Muggar, nyckelringar, dockor, till och med vin och whiskeyetiketter försågs med Hälge. Hälge fick en egen tidning 2000.

Under bland annat bokmässan i Göteborg träffade Lars Mortimer sina läsare. Han satt långa mässdagar vid ett bord och tecknade på uppdrag av sina fans, som ofta bad om teckningar de kunde ge bort till pappa eller mamma. Vad gör din pappa? Åker båt? Snabbt men omsorgsfullt ritade han Hälge i en båt, med stort tålamod för allt vad folk bad honom om.

Precis som figurerna Edwin och Uffe gillade han att jaga. Han brukade skoja om det, och säga att jakten var för jobbets skull. En annan typ av jakt bedrev han ständigt i sina tankar, jakten på Hälgestrippar. De kunde komma till honom var som helst, och bredvid sängen på nattygsbordet fanns ett skissblock för att snabbt kunna få ned idéerna. Under bilresor kunde bandspelaren plötsligt åka fram för att lägga på minnet en rolig poäng som dök upp.

Men en person som drog roliga historier, det var inte Lars Mortimer. Hans privata humor betecknas av vänner som torr. Han var en lugn och ganska tystlåten person.

En särskild biltur är legendariskt förknippad med Lars Mortimer. Han har ofta berättat att det var i baksätet på en Volvo 245 som bitarna föll på plats för Hälge: Hur älgen skulle se ut. Att den skulle gå på två ben, som människor. Hunden Blixten skulle göra likadant. Och de skulle kunna prata med varandra. I minidokumentären »Lars Mortimer tecknar serien Hälge« berättar han att branschfolk från början inte trodde på Hälge. Jägare tar jakt på allvar, och vill inte skoja om den, var argumentet. De hade fel. Hälge är en av Sveriges mest framgångsrika serier internationellt sett.

Filmens skapare, Mattias Gordon, minns att Lars Mortimer kände sig lite obekväm av att ha en kameraman i närheten, men var samtidigt vänlig och glad för den uppmärksamhet han fick.

Lars Mortimer gillade att resa till Skottland, där hans vän Des Cox bodde. De två skapade tillsammans humorserien Vatten-hålet, som publicerades i Lilla Fridolf i början 1990-talet.