Palle Lederhausen visste bättre än de flesta
Paul Lederhausen, entreprenör, dog den 30 april. Han blev 87 år gammal.
Bild: TT
Palle, som han alltid kallades, ville bli sedd. Redan i efternamnet Lederhausen visade han det. I begynnelsen bar lille Palle efternamnet Lindqvist. Han var resultatet av en kärlekshistoria tillkommen utan äktenskapets välsignelser och i trettiotalets Sverige därför aningen skambelagt. Mamma ”flydde” fosterlandet med sonen och gemensamt bodde de i USA några år.
Men när Paul Lindqvist, som inte ens nått tonåren, återvänt till Sverige fick han kontakt med sin pappa. Denne var en tysk sjöman – och när Palle hörde efternamnet sa det tjong i skallen: så ska man heta om man vill bli ihågkommen och få något gjort.
Mycket blev gjort och de som senare såg Paul Lederhausen i aktion sa: ”Han är inte helt olik Ingvar Kamprad.” I tidiga tonåren sålde han först Majblommor, sedan nylonskjortor. Och det var ingen tillfällighet att han, när han 1956 skulle göra militärtjänst, togs ut till den allra första kullen kustjägare, en tuff elitstyrka modellerad efter den amerikanska marinkåren.
Så gick Lederhausen in i livsmedels- och restaurangbranschen och när han var 25 år gammal bildade han Paul Lederhausen AB och fick agenturen för amerikanska Barbeque King som tillverkade butiksgrillar. Det blev känt som Grillkungen och med det satte han också ner fötterna i Danmark, Norge och Finland. Han sålde bolaget, hade kapital och blicken på hamburgekedjan McDonald’s.
Men resan blev inte så enkel som den ofta framställts. Det var inte bara att hos den amerikanska jätten be om rätten att franchisa deras framgångsrika snabbmatskrogar. Ja, McDonald’s ville etablera sig i Europa .”Men vi vill göra det i ett stort land – Storbritannien eller Tyskland – inte i lilla Sverige.”
Fast Palle Lederhausen visste vägen. Han flyttade till Chicago, sökte in på Mc Donald’s eget Hamburger University, fick sin examen och kunde sedan etablera McDonalds i Sverige.
På Kungsgatan i Stockholm öppnade han i oktober 1973 sin första McDonald’s. Paradrätten Big Mac kostade då 4,75 kronor (i dag kostar den 54).
McDonald's är numera Sveriges största hamburgekedja med 200 restauranger från Luleå i norr till Ystad i söder. Varje dag besöker omkring 400 000 gäster någon av dessa.
Kedjan blev också en av Sveriges största arbetsgivare, inte minst för ungdomar. Tiotusentals svenskar har tagit sina första steg i arbetslivet genom att grilla (viktigt: inte steka) hamburgare, stå i kassan och hålla snyggt i lobbyn på någon restaurang. I det hamburgerälskande Sverige har i dess följe sedan kommit Burger King, Max, Jureskog, Brödernas med flera. Men alla är de mindre.
Efter två decennier ansåg Lederhausen att han hade gjort sitt och lämnade över vd-posten till sonen Mats. År 2009 sålde familjen sitt innehav.
McDonald’s väckte alltid känslor hos en medveten allmänhet och i medier. Burgarna, sa kritiker, var ohälsosamma och gjorde folk tjocka. De var inte i tidens anda tillräckligt vegetariska. Men Lederhausen, alltid charmig men också med kort stubin, svarade med produktutveckling. Matsedlarna växte. Mera fisk, kyckling och grönt. Fast den värsta anklagelsen – att hamburgare är amerikanskt krubb – gick inte att ta sig runt under det antiamerikanska sjuttiotalet – och drastiskt kom restaurangen på Kungsgatan vid ett tillfälle att bombas i en förment protest mot ”kapitalismen”.
När Palle och hustru Iréne förlorade den 16-åriga dottern Erica i cystisk fibros 1976 förvandlade de sorgen och smärtan till handling: de grundade Ronald McDonald-hus i Sverige. Deras fond finansierar familjelhotell, det första i Huddinge, belägna i anslutning till barnsjukhus, i vilka barnen kan leva med sina familjer under behandlingstiden.
Palle Lederhausen visste bättre än de flesta visdomen i det som poeten Wolfgang von Goethe uttryckte: ”Det som inte påbörjas blir aldrig slutfört.”