Peter Dahl

Den folkkäre konstnären och författaren Peter Dahl somnade in natten till Norges nationaldag.

I Sverige är Peter Dahl kanske mest känd som Bellmanillustratören med serien »Fredmans epistlar« från början av 1980, där bland annat triptyken »Stolta stad« ingår. Internationellt är Peter Dahl beundrad av allmänheten och anses vara en sann provokatör av vår tid för sina verk kring 70-talet.

Under en nästan 80 år lång karriär har Peter Dahl visat upp många sidor. Från att han trevade sig fram som konstnärslärling på 60-talet och sedan, 1970, förvandlades till uppviglaren med »Liberalismens genombrott i societeten«, blev han till sist i början av 90-talet den nostalgiske konstnären med den ljusa målningen »Min farmors hus«.

Men Peter Dahls konstnärskarriär började egentligen 1940 när han som sexåring påbörjade Caribanien – som blev Peter Dahls fristad under stora delar av hans liv. Caribanien är en modellvärld, bebodd av 30 000 handgjutna tennsoldater.

»Vardagsrummet och krogen är återkommande motiv, men det är bara i Caribanien som han har varit fri på riktigt«, berättade sonen Christoffer Dahl i Arbetarbladet 2018.

Peter Christian Dahl föddes i Askvik 16 februari 1934. Fem år senare tvingades familjen Dahl – bestående av Peter, pappa Hans Peter och mamma Ragna – flytta till Stockholm på grund av kriget. I Norge blev hans farmor kvar med huset i Vestre Aker, där Peter Dahl spenderade somrarna som barn.

En av Peter Dahls första målningar är akvarellen »Bron«. På baksidan har han i efterhand skrivit: »Denna akvarell målades under 1947 när jag var 13 år och det var när jag målade denna bild, inspirerad av Reidar Aulies målning från Essen i Ruhr, kallad djunglen, som jag beslöt mig för att bli konstnär.«

Efter att ha studerat vid olika målarskolor under kortare perioder antogs Peter Dahl som elev till Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1958 och studerade på skolan fram till 1963. Där hade han konstnären Lennart Rodhe som huvudlärare i bildbyggandets grunder. Men Rodhe var inte helt övertygad om elevens förmåga och ska ha sagt: »Du gör mig bekymrad Peter, du är så typiskt germansk. Du måste bli mer fransk!«

I slutet av 60-talet arbetade Peter Dahl med temat förtryckta och utsatta män-niskor och målade bland annat »Galler«. Han hade även en gemensam utställning med Ulla Zimmerman på Galerie Prisma i Stockholm under mottot »Vi och de«,  där även texter med politiskt radikala budskap ingick.

I sina memoarer skriver konstnären om denna tid: »Jag deltog i debatter och skrev artiklar i tidningar och tidskrifter. Jag fann nöje i att provocera och skaffa mig fiender. Det gjorde mig ännu mer förträfflig. Allt jag skrev och sa var visserligen inte pinsamt, jag kan ställa upp än i dag på en hel del av det, men sättet och situationen skäms jag över«.

1970 ställde Peter Dahl ut serien »Vårat rum«, där bland annat målningen »Två självporträtt i motsatta roller« ingår, på Galerie Prisma. Utställningen innebar Dahls första större genombrott som konstnär och kritiken var övervägande positiv. Samma år utförde han den samhällskritiska serien »Drömmar i soffhörnet«, innehållande 20 målningar med motiv som delvis var hämtade från skvallerpressen. Den 11 december samma år beslagtogs »Liberalismens genombrott i societeten« (en av målningarna i serien »Drömmar i soffhörnet«) från Göteborgs konsthall av polis på order av kammar-åklagare Erik Ekström. Målningen ansågs vara sedlighetssårande. Den 24 april året därpå återlämnades verket till Peter Dahl efter att förundersökningen lagts ner.

Serien »Kalles dröm« målades i protest mot beslaget och till försvar för konstnärens yttrandefrihet. Serien visades på ett flertal gallerier och museer i Sverige samt i Vasa, Finland.

Peter Dahls folkliga genombrott kom först i början på 80-talet i och med litografiserien »Fredmans epistlar«, som gavs ut och ställdes ut till en början på Waldemarsudde i Stockholm. Utställningen blev en publiksuccé och visades på ett flertal platser över hela världen, bland annat Paris, Warszawa och Mexico City.