Rosa Taikon

Namnet Rosa förpliktar. Inte en dag utan kamp för ett liv på lika villkor. Rosa Luxemburg slogs för den socialistiska revolutionen i Europa vid förra sekelskiftet. Rosa Park, kämpade under 1950-talet som afroamerikanska för att tillerkännas samma medborgerliga rättigheter som vita amerikaner. Rosa Taikon förde en ursinnig strid för svenska romers rätt till att bo under tak, och att få gå i skolan, tillsammans med författarinnan och lillasystern Katarina Taikon.

Silversmeden Rosa Taikon föddes i en husvagn i Tibro 1926. Platsen saknar egentligen betydelse för ett folk som levde som nomader. Familjen med pappa Johan i spetsen råkade ha slagit upp sitt tivoli just där. Hade de tur fick de stanna mer än tre veckor. Lösdriverilagen förbjöd längre vistelser än så.

Som vuxen skulle Rosa Taikon bestämt avvisa beteckningen nomad:

– Romer är inte nomader. Det är absolut ingen zigensk tradition.

Rosa Taikon blandade. Rom eller zigenare spelade ingen roll för henne. Det verkar ha varit ett större bekymmer för den som intervjuade. När Rosa Taikon beskrev det kringflackande livet i husvagn är det med tioåringens blick och öra. Hon spelade trummor i pappas musikkapell i stället för att gå i skolan. Hon betalade kommunal nöjesskatt för detta värv. Hon frös om nätterna i tältet, fick äggstocksinflammation i unga år och blev infertil.

Systerdottern Angelica Ström minns henne som en kär extramamma.

– Min moster fanns alltid när man behövde henne. Hon var det centrala navet i familjen, äldst av syskonen, alltid närvarande.

Lillasyster Katarina Taikon trädde in i den svenska offentligheten hösten 1963. Hennes bok »Zigenerska« hade kommit ut och nu började kampen för romernas lika rättigheter i Sverige. Storasyster Rosa blev hennes vapendragare. Två aktivister med ett tydligt uppdrag: att tömma tältlägren och kräva skolgång.

I Lawen Mohtadis bok om Katarina Taikon, »Den dag jag blir fri«, finns ett par foton som visar systrarna Taikon i full aktion. De uppvaktar regeringen Erlander, kräver stopp för utvisning av polska romer, och utbildning för vuxna svenska romer. De demonstrerade, skrev protestlistor och gav ut tidningar. I regeringskansliet var de alltså kända.  Eller snarare ökända.

– Vi sprang där titt som tätt och var nog ganska jobbiga, minns Rosa Taikon i en radiointervju.

Striden mot fördomar och rasism lönade sig. Romska barn fick börja skolan, vuxna likaså, husen byggdes. De fick priser och utmärkelser och Rosa Taikon blev hedersdoktor vid Södertörns högskola så sent som 2014.

– Om Katarina var den stridbara strategen så var Rosa den känslomässiga konstnärssjälen. Rosa var petnoga, Katarina var slarvern. De var ett sammansvetsat team, säger Angelica Ström.

De höll ihop på barrikaderna också i livets slutskede.

1995 dog Katarina Taikon på Svegs sjukhus efter flera år i koma. Vid hennes sida fanns Rosa.

Rosa Taikon flyttade till Ytterhogdal Härjedalen i början av 1970-talet med sin dåvarande man Bernd Janusch, också han silversmed. Det var ingen slump att hon utbildade sig till silversmed på Konstfack. Pappa Johan kunde smida han också. Hantverket skulle helst gå i arv.

Rosa Taikon kände plikten att föra sin släkts hantverkstradition vidare. Hon arbetade med tekniken filigran. Den innebär att tunna trådar av metall tvinnas, flätas och vrids till mönster tillsammans med silverkulor fastlödda på underlaget, en i taget. Ett romskt hantverk men också etruskiskt, egyptiskt och feniciskt silversmide.

Varje smycke var unikt. Rosa Taikon gjorde aldrig två likadana smycken.

1967 visade Nationalmuseum hennes arbeten och sedan dess räknas hon som en av Sveriges främsta silversmeder. Hon bar den romska smidestraditionen vidare men hittade sitt eget uttryck som det hette i samband med utställningen på Röhsska museet i Göteborg 2008. »Formelementet som förekommer ofta i hennes smyckeskonst är den romska hövitsstaven, ett tecken på värdighet, men också en symbol för viljan att ta sig fram och nå dit man vill.«

De bråkiga systrarna Taikon visade att det lönar sig att vara orädd och kompromisslös. Och att aldrig glömma var man kommer ifrån.