Svante Grundberg

Minns ni Julkalendern med Staffan och Bengt som gick i tv 1984? Handlingen utspelades i en liten fjällby där Staffan och Bengt tog hand om en livsmedelsbutik kombinerad med post. Jag tror att vi blev den fjärde kalendern genom tiderna när det gäller tittarsiffror. Det var en stor produktion.

Det var jag och Hans Fällman som skrev manus. Vi hade fria händer att hitta både handling och karaktärer utan att veta vilka som skulle besätta rollerna. Staffan Ling stod för castingen och ganska snabbt valde han ut Sissela Kyle i rollen som Ellen, som skulle jobba i butiken. Bert-Åke Varg fick vara busschaufför och Brita Borg skulle vara tanten från byn som körde plogbilen. Men vem kunde besätta rollen som Klas med chevan? I manus fanns inskriven en förvirrad 08:a i hala boots som skulle halka omkring på fjällvägarna. En cool cat från Stockholm som skulle vara tandläkare och blanda ihop löständerna för fjälltanterna.

Staffan bläddrade i kataloger från Teaterförbundet, pekade på Svante Grundberg och sa: »Han ska vi ha!« När jag 35 år senare ber Staffan minnas hur det kom sig att han valde just Svante säger han: »Jag valde honom för hans förmåga att gestalta en till synes naiv, urban syn på tillvaron. Jag tror jag fastnade för att han kunde verka bestämd samtidigt som han kunde försvinna i sina egna tankar. För stora familjeprogram är det alltid en tillgång med skådisar som bär på en något återhållen naturlig värme. Man kunde se det i hans ansikte.«

Jag tycker att Staffan formulerar sig väl. När vi minns Svante tänker vi ofta på det där ansiktsuttrycket. Han hade ofta ett sorgset drag över sig.

Innan Svante blev aktuell för medverkan i Julkalendern hade han teaterbakgrund och medverkade i seriösa filmer av Marianne Ahrne. Han hade varit med i »Henrietta« som byggde på en roman av Slas där han spelade konstnären Gotthard. Han hade gjort komiska biroller i filmer som »Sällskapsresan«, »Gräsänklingar« och ingick i gänget kring Lasse Åberg och Janne »Loffe« Carlsson. Hans stora genombrott kom nog som den otursförföljde kanotisten i »Göta Kanal«. Slapstick blandad med lågmäld mimik. Han var perfekt i rollen som Klas med Chevan.

Under inspelningen och tiden därefter lärde jag känna Svante lite mer. Han var uppväxt i Lycksele där hans pappa hade en radioaffär. De var således först med tv i byn. I Lycksele bodde Lena Conradson som var barnstjärna och sjöng »Hej, mitt vinterland« men även den engelske artisten Emile Ford som fick en hit med »Still«.

När jag hör med Svantes skolkamrater från tidigt 60-tal får jag veta att Svante ibland kallades Hamlet från Finnbacken. Kanske hade han teateranlag redan i unga år?

Under studietiden i Lund blev han en flitig cineast som hängde på Filmstudion. Han visste saker som att Clint Eastwood gjorde sin första roll som laboratorie­assistent i skräckfilmen »The creature from the black lagoon«. Clintan höll upp en mus i svansen och hade en replik, berättade Svante. Han hade också koll på att Victoria Principal i »Dallas« först fanns med i en porrfilm och hade en replik: »Anyone for pretzels?« Hon bjöd på kex till gästerna som hade gruppsex i ett rum. Jo, han hade själv den rullen på video. Att samla på sig kalkonfilmer var liksom Svantes grej.

Samtidigt som han hoppade in i nya biroller i tv-serier som »Smash«, där han spelade en lätt dekadent kopia av Björn Borg, producerade han egna program i SVT som helt skulle förändra hans eget varumärke: »Nattsudd«!

I tv:s historia innan dess hade nog bara Jörn Donner fått röka och kröka i tv. Nu satt här två figurer med cigaretter och whiskyglas och hade ständig efterfest.

Svante och hans polare Björn Wallde hade fått fria händer av SVT för en low budget production. Här var de själva programledare som fick spela upp jazziga filmsnuttar från tidernas begynnelse. Visst minns vi damorkestrarna! På den tiden fanns varken internet eller Youtube att söka på. Här gällde det att uppsöka USA för att gräva i arkiv, eller besöka legenderna som ännu levde. Svante knackade på dörren och hälsade på. Ofta hade han kameran med sig.

Svante jobbade vidare med sina projekt i »Nattsudds« anda. Han gjorde dokumentärer om Buddy Holly, The Crickets och han älskade lindy-hop, jive och corny dansstilar. Han satte ihop egna shower där han var dj och hade med sig lindy-hop-dansare. Han jobbade på in i det sista med inaktuella radioprogram i lokalradion i Gävle. Om det är Klas med Chevan, den otursförföljde kanotisten eller Nattsuddaren som dragit vidare är upp till var och en att minnas. R.I.P Svante Grundberg. Må du fortsätta att leva på SVT-play.