Richard Malka: ”Hädelselagar vore rena vanvettet”

Tystlåtna och allvarliga franska män flankerar honom och står vakt utanför hotellrummet där intervjun sker. Richard Malka är den franska satirtidningen Charlie Hebdos advokat och lever med polisbeskydd. Han är i Sverige för att prata om sina två böcker Rätten att jävlas med Gud och Traktat om intoleransen, som bygger på hans slutpläderingar i Hebdo-rättegångarna.  

Ännu lite trött från sin flygresa brygger Malka snabbt en espresso i den lilla maskin som någon ställt fram i det sobra hotellrummet, plockar upp sin elektroniska cigarett och lutar sig tillbaka.  

Vad har vi lärt oss av terrorattentatet mot Charlie Hebdo 2015  – om något? 

– Jag känner sorg. På det politiska planet går det väldigt långsamt. Men det har ändå ökat medvetenheten, och det har också ökat rädslan hos oss alla i samhället, säger Richard Malka.  

Han tycker att det blivit sämre både för yttrandefriheten och andra typer av friheter i Frankrike, och nämner hur historieläraren Samuel Paty, som visat en bild av Muhammad under en lektion, mördades av en av sina elever samtidigt som rättegången mot Charlie Hebdo pågick. 

– Där kände nog människor att nu får det faktiskt vara nog, det räcker. Det måste bli ett slut på den offermentalitet som finns hos dem som är skyldiga.  

Malka återkommer hela tiden till offermentaliteten, som han menar är drivande i den växande självcensuren i samhället. I identitetspolitikens tidevarv kläs extremism i ny dräkt. 

– Det är ju ingen som går runt och säger att de är fanatiker. Men fanatismen av i dag uppträder på ett maskerat sätt. 

Man talar om att bli förolämpad, förödmjukad och sårad. Känslan är kapitalet, och de sårade kräver ökad respekt – vilket i praktiken innebär inskränkt yttrandefrihet. 

– Jag skulle säga att det största hotet mot yttrandefriheten, det är just de här tre orden: förolämpning, såra och respekt. Med dessa ord som förevändning så säger man att vi ska överge rätten att kritisera religionen och allt det som religionen står för. 

Richard Malka är mycket stolt över den franska revolutionens arv med vad det innebär av frihet, upplysning och sekularism, och uttrycker sin uppriktiga förtvivlan över vad han upplever som dess tillbakagång.  

– Det har ju tagit oss århundraden att nå fram till alla dessa friheter. Vi har skapat lagar som ska ligga till grund för att de verkligen säkras, och de ger oss också rätten att bränna Koranen, något som ni känner till väl här i Sverige.  

Han har noga följt händelseutvecklingen i Danmark, som nyligen instiftat hädelselagar av rädsla för rikets säkerhet efter Rasmus Paludans koranbränningar. ”Rena vanvettet”, tycker Richard Malka.   

– För min del så skulle det vara en större sorg om man brände en bok av Voltaire, för Voltaire är i alla fall någon som har funnits på riktigt, det vet vi.  

Han drar några upprörda tag på sin elektroniska cigarett och gestikulerar med sin lediga hand.  

– Man har rätt att kritisera en trosuppfattning. Man kan kritisera judendomen, islam, kristendomen, buddismen, vilken religion som helst, men inte en fysisk person. Och den här gränsen, att man måste kunna kritisera trosuppfattningar, den måste vi faktiskt upprätthålla. Om vi ger efter när det gäller yttrandefriheten så ger vi efter på alla plan när det gäller alla typer av frihet, på grund av att vi är rädda.  

För några veckor sedan åt Richard Malka middag med författaren Salman Rushdie, som han känner stor beundran för.  

– Jag undrar: vad är det han har gjort för fel? Han har inte sårat någon, han har inte dödat någon – han har skrivit en bok. 

Eftergifterna gentemot våldsbejakande islamister beskriver han som att mata en krokodil i hopp om att man själv ska bli den siste som äts upp. Men krokodilen blir aldrig mätt. 

– Så ser det i alla fall ut i Frankrike, och jag antar att det är samma sak i Sverige. 

Vad tänker du om koranbränningarna i Sverige och de påföljande upploppen? 

– Jag blev oerhört upprörd när jag hörde att man övervägde att lagstifta på grund av att två, tre galningar ställde sig och brände en koran. Det visar på en svaghet som kommer leda till att ännu fler krav ställs. Hur kan Sverige hållas ansvarigt för vad några galningar hittar på?  

Återigen understryker han hur viktigt det är att demokratiska länder inte ger efter. Då kommer vi till slut ha avskaffat det fria samhället, anser Richard Malka. 

– Vi håller nu på att skapa ett samhälle till våra barn – och det är de inte ens medvetna om – där de har mindre frihet än vad vi någonsin har haft.  

I hundratals år har människor kämpat för rätten att häda och uttrycka sina åsikter, säger Richard Malka, och yttrandefriheten är skyddad i lag. Men nu vill medborgarna inte längre ha den. 

– För att citera Dostojevskij – det finns bara en sak som människor föredrar framför friheten, och det är slaveriet.  

Han pekar på att de länder som efterfrågat hädelselagstiftning är sådana där mänskliga rättigheter värderas lågt – som Iran, Irak, Turkiet och Algeriet. I somliga av dem är ateism brottsligt och kan till och med innebära dödsstraff. 

Vilken roll kan då religionen spela i vårt moderna samhälle? 

– I ett konfessionslöst land borde religionen vara något som är personligt, och inte tar sig in på det offentliga området. Det är ju den roll som kristendomen till stor del spelar i våra länder.  

Richard Malka har egentligen inget problem med religion, bedyrar han – kanske sneglar han på korset jag bär om halsen. Han kommer själv från en ”ganska religiös miljö” och det bekymrar honom inte, så länge de religiösa inte talar om för honom vad han får säga och tycka, vem han ska älska eller vad han ska tro på. Religionen bör vara en privatsak, säger Richard Malka. Den har ingenting alls i politiken att göra, och den som tror på ett visst sätt ska inte föra andra religiösas talan.  

Det är en åsikt som Richard Malka påstår sig dela med ”många som är troende muslimer”, men som inte vill respektera fastemånaden Ramadans regler eller bära slöja. Sitt kampanjarbete mot fanatism driver han delvis för deras skull, säger han. Men de är tysta av rädsla. Han, som är ateist, kan uttrycka sig friare. Men han känner sig alltmer ensam om den saken.  

– Jag ser när jag reser runt i europeiska länder att det är allt färre som törs nämna saker vid dess rätta namn, och det tycker jag är fasansfullt.  

Han tror att tystnaden delvis beror på att människor är rädda för att göda extremhögern om de kritiserar islam. Det riskerar att få precis motsatt effekt, varnar Richard Malka.  

– Genom att inte säga någonting så när de både den offermentalitet som finns hos de här förövarna, och extremhögern. Det är frågor som vi helt enkelt inte har rätt att lämna åt sidan och överge.  

Han funderar lite, sneglar på mig igen. Det finns faktiskt ett problem med religionens tillbakagång i det sekulära samhället, medger han:  

– Om man frågar sig, var finns det heliga idag – ja, det är den stora frågan. Det är ett problem. Den kristna religionens försvinnande lämnar ett tomrum efter sig. Man vet inte vad man ska ersätta den med. De franska revolutionärerna föreställde sig att de skulle kunna ersätta den med kulten kring förnuftet, men det fungerade inte. 

Sverige är ju ett ganska neutralt land där vi helst inte uttalar oss för kraftfullt, och inte vill att någon ska bli ledsen. Vad har du för råd åt oss i dessa tider?  

– Om man ger upp yttrandefriheten på grund av att man är rädd eller på grund av att det finns religiösa strömningar som kräver detta, då öppnar man dörren för ett monster som kommer att sluka oss helt och hållet till slut. Yttrandefriheten är ju moder till alla andra friheter, och det är också någonting som fanatikerna känner till; de vet det. Det är därför de hotar oss, och det är därför vi inte får ge upp.  

*** 

Läs även: Mats Lindström: "Det finns ett kriminellt ideal i samhället"

Läs även: Lizzie Scheja: "Den sjunde oktober var en vändpunkt"