»Ät gärna torsk – ibland«

För två år sedan drog den svenska bojkotten av torsk i gång på allvar. Efter att forskare och miljöorganisationer i åratal talat för döva öron kom journalisten Isabella Lövin 2007 ut med sin bok »Tyst hav«, som fick ett enormt genomslag. Boken om den systematiska, skattesubventionerade utarmningen av de stora rovfiskarna i våra hav belönades med Stora journalistpriset och nådde ut långt utanför de initierade kretsarna. Aktioner startades i protest mot att politikerna struntade i forskarnas råd. Kända krögare gick ut och bojkottade torsk och många livsmedelskedjor, och kommuner och skolmatsalar hakade på. Torsken vann den folkliga opinionen och många konsumenter slutade helt enkelt att äta torsk – särskilt den från Östersjön som sades vara extra hotad.

Men sedan ett drygt halvår låter det helt annorlunda. Från att år 2005 var det mörkaste året i Östersjötorskens historia kom Internationella Havsforskningsrådet (ICES) våren 2008 med det överraskande beskedet att torsken i beståndet öster om Bornholm har vuxit till sig. Efter att i åratal ha rekommenderat totalt fiskestopp gav ICES klartecken för en torskkvot på drygt 40 000 ton för torsken i det östra beståndet 2009.

Hur kan en art gå från nära utrotning till en så kraftig ökning att man kan tillåta fiske på bara tre år? Sture Hansson är professor i systemekologi vid Stockholms universitet och har studerat Östersjön i trettio år.

– Det kan verka konstigt att det svänger så kraftigt, men fiskar har en hög fortplantningspotential och det kan svänga väldigt snabbt. År 2003 och 2005 var lyckosamma år för torskens fortplantning i det östra beståndet och den har kunnat växa till sig både i storlek och antal, säger han.

Så även om 2005 var »all-time-low« för torsken i Östersjön och man uppskattade att det bara fanns 80 000 ton kvar (jämfört med 700 000 ton på 1980-talet) fick den lilla torsk som fanns fler yngel än tidigare. Det östra beståndet har dubblerats sedan 2005 trots ett högt fisketryck i form av både lagligt och olagligt fiske.

– För första gången på trettio år känner jag en optimism för torsken i Östersjön. Förutom att torsken har vuxit till sig kraftigt på egen hand så var 2008 året när politikerna för första gången lyssnade på forskarnas råd och det är väldigt glädjande, säger Sture Hansson.

För fiskaren Thorgrim Christiansson, som fiskar torsk söder om Trelleborg, känns forskarnas nya bedömningar för Östersjötorsken som en seger.

– Vi har sett en ökning av torsken i flera år men det är ingen som har lyssnat på oss, säger han.

Men de nya rönen om att torsken är på väg att återhämta sig har inte gjort några stora rubriker i media. Trots att Internationella Havsforskningsrådet, den tyngsta instansen i världen på marin forskning, nu anser att man kan tillåta ett försiktigt fiske på torsken så hävs inte bojkotten. Medan svenskarna håller till godo med frysta hoki-filéer, som fångats på Nya Zeeland och fileats i Kina, så fortsätter den svenska torsken att skickas till Frankrike där den klassas som delikatess.

Är vi grundlurade? Var torsken aldrig nära utrotning eftersom den kunde återhämta sig så snabbt? Och hur säkra kan vi vara på forskarna den här gången?

Sture Hansson har stöttat den torskbojkott som miljörörelsen startade och det låter nästan som om han svär i kyrkan när han säger:

– Jag tycker att vi kan häva bojkotten och börja köpa torsk från Östersjön med gott samvete.

Men alla är inte lika säkra på de positiva beskeden. Isabella Lövin, som skrev boken »Tyst hav«, anser att det är för tidigt att blåsa faran över.

– 1993 såg det likadant ut. Man hade ett antal goda år bakom sig och höjde kvoten och då sjönk beståndet direkt igen. Vi har en unik chans just nu att rädda torsken, det här beståndet som vuxit till sig är så viktigt för hela Östersjöns hälsa, säger Isabella Lövin.

Litar hon inte på Internationella Havsforskningsrådets bedömning? Även hon har ju drivit tesen att det stora problemet är att beslutsfattarna inte har lyssnat på forskarna.

– Jo, jag litar på ICES. Jag har ju byggt min bok på vad forskarna har sagt och kan förstås inte ändra mig nu. Men jag ser många faror i den nuvarande förvaltningen av torsken. Det räcker inte med biologiska bedömningar om vi inte får stopp på det illegala fisket exempelvis.

Bland miljöorganisationerna råder oenighet. Världsnaturfonden, WWF, anser att det är för tidigt att häva bojkotten för Östersjötorsken och sätter fortsatt rött ljus. Inger Näslund är expert på fiskefrågor hos WWF:

– Så länge man inte har kontroll på vari­från torsken kommer kan man som konsument inte veta om man köper olagligt fångad fisk eller fisk från hotade bestånd, säger hon.

Greenpeace anser också att man ska vara försiktig med att köpa torsk från Östersjön. Naturskyddsföreningen är kanske den organisation som bäst fångar upp det förvirrade läget. Deras rekommendation är: »Köp gärna torsk – ibland.«

– Vi blev förvånade av ICES råd och hade velat vara mer försiktiga, men samtidigt måste man bestämma sig för vem man ska lyssna på. Det är inte trovärdigt för oss miljöorganisationer om vi själva inte lyssnar på forskarna, som vi har bett politikerna göra i alla år, säger Klas Hjelm, som arbetar med fiskefrågor på Naturskyddsföreningen.

Klartecken eller inte för att köpa torsk  – hur det än blir räknar fiskaren Thorgrim Christiansson inte med att sälja torsk till svenska fiskdiskar än på ett bra tag.

– Folk vet inte vad de ska tro längre, de fattar ingenting efter den debatt som har varit om torsken. Det kommer att ta lång tid att vända opinionen så att svenskarna kan börja äta torsk igen.

Läs också Fokus stora reportage om det svenska fisket och en intervju med Isabella Lövin.