Domstolar filmar rättegångar

I onsdags förmiddag klockan tio öppnades dörren till tingssal nummer ett på Sigurdsgatan 22 i Västerås. I exakt samma sekund dundrade en skog av kameror i gång. Det uppmärksammade Arbogamålet höll sin sista dag i Västmanlands tingsrätt. Vittnen, press och anhöriga strömmade in. I den trånga dörröppningen tvingades de ducka för de nära halvmeterlånga teleobjektiven och tränga sig runt fotograferna som balanserade uppflugna på små trappstegar. Allt för att fånga turbulensens epicentrum: den misstänkta tyska 32-åringen.

Fotojournalisterna vet att hålla sig på rätt sida av tröskeln, för inne i salen råder strikt fotoförbud. Men att utifrån väntrummet, uppflugen på en stege, rikta sökaren in mot den åtalade är fullt lagligt. Likaså är det helt accepterat att i stället för fotograf placera en flink tecknare på åhörarbänken. Men inte att fotografera alltså. Anledningen är historisk.

Fotoförbudet i svenska rättssalar firar i år 60 år. Då, när det infördes, var det för att den tidens magnesiumblixtar ansågs störa den allmänna ordningen med brus och sprak och till och med riskerade sätta eld på salen. Men med dagens teknik är de båda hindren undanröjda sedan länge. Förbudet kvarstår ändock.

Annat är det i USA. Framgångsrika kanalen Tru TV, före detta Court TV, har som affärsidé att direktsända rättegångar. Nästan direkt i alla fall, en fördröjning på tio sekunder finns för att kunna maskera namnet på jurymedlemmarna. Fenomenet slog igenom stort 1995 när OJ Simpson stod åtalad för mord på sin hustru. För en månad sedan fanns den förre idrottsstjärnan återigen i kanalens tablå. Tittare kunde följa hur han denna gång misstänktes för att under vapenhot ha tvingat till sig sina gamla pokaler.

Krigsförbrytartribunalen i Haag är en annan domstol där tv-team släpps hela vägen in i rättssalen. Processen mot Milosevic gick att följa i detalj.

Under 2006 lockade även den irakiska processen mot förre diktatorn Saddam Hussein och hans män tittare världen över.

Men åsikterna om hur det ska se ut inom det svenska rättsväsendet går kraftigt isär. Insynen i rättsprocesser debatteras livligt, särskilt sedan förundersökningsprotokollet från det aktuella Arbogafallet gått att komma åt via fildelningssajten The Pirate Bay. Förundersökningar är, med eller utan obduktionsbilder, allmänna handlingar och kan begäras ut av vem som helst av rättssäkerhetsskäl.

Den första november träder reformen »En modernare rättegång« i kraft. Rättsprocessen ska anpassas till »modern teknik«. Bland annat genom att vittnesförhören i tingsrätten ska filmas av domstolen och sedan spelas upp i en eventuell hovrättsförhandling. Men fortfarande tillåts varken media eller allmänhet använda ens stillbildskamera inne i tingssalen. Av integritetsskäl.

Den svenska advokatkåren är mycket splittrad i frågan om tv-sända rättegångar och om det ens ska vara tillåtet med kameror i rättssalarna. Advokatsamfundet har inte tagit ställning i frågan, men generalsekreterare [[Anne_Ramberg|Anne Ramberg]] tror personligen att ett hävt fotoförbud skulle ha flera fördelar.

– Inte minst ur folkbildningssyfte och för att understryka att rättegångar faktiskt är offentliga. Det är bra att media rapporterar från rättegångar men det är en helt annan sak att själv se och bilda sig sin egen uppfattning, säger hon.

Hon understryker att det finns mål där det vore direkt olämpligt att tillåta fotografering med hänsyn till vittnen och målsägare. Men generellt tror hon att tv-sända rättegångar skulle få både media och aktörerna inom rättsväsendet att sträcka upp sig en smula.

Fakta | Fotoförbud

• Det är tillåtet att filma överallt i Sverige med två undantag: militära skyddsobjekt och under rättegångar.
• Fotoförbud i rättssalar råder sedan 1948 enligt rättegångsbalken 5:9.
• Enligt en ny vägledande dom är det förbjudet för en åtalad att få ut filmade vittnesförhör, däremot kan man få ut ljudfilerna.