Fel av rätten

Efter tre veckors intensiva förhandlingar i det uppmärksammade Arbogamålet offentliggjorde Västmanlands tingsrätt sitt beslut: Skyldig.

Om det var av utmattning eller okunskap är oklart, men en av rättens tre nämndemän, som även grät under rättegången, avslöjade samma kväll att hon aldrig trott att den tyska kvinnan var oskyldig.

– Jag har mest lutat åt att hon är skyldig, sa hon till Expressen.

Att en nämndeman kommenterar ett mål där en formell dom ännu inte fallit är mycket ovanligt. Enligt domareden, som alla nämndemän måste avlägga, framgår tydligt att delar av deras arbete omfattas av tystnadsplikt enligt sekretesslagen. Där ingår vad som sägs under överläggningarna och även vad den enskilda nämndemannen haft för tankar kring skuldfrågan. Att som nämndemannen i Arbogamålet berätta om sin egen uppfattning är inte tillåtet.

Vid tvekan om vad som ingår i tystnadsplikten ska nämndemannen diskutera med rättens ordförande. I den broschyr som alla nämndemän i landet får står det: »detta gäller inte minst i uppmärksammade mål där massmedia kan väntas vilja intervjua någon av rättens ledamöter«.

Därför ilsknade lagmannen Per Kjellsson i Västerås till rejält när han fick höra nämndemannens uttalande i Expressen. Vid ett extrainsatt möte enades domarna om att nämndemannen omedelbart skulle lämna sitt uppdrag. Han konstaterade att hon »i princip varit partisk från början till slut«.

Hovrättslagmannen Staffan Levén vid Hovrätten för Västra Sverige reagerade också.

– Vi kan absolut inte förbjuda någon att tala med media, men jag brukar ge det goda rådet att inte prata med journalister innan domen har fallit. Det är så oerhört lätt att säga för mycket. Eller illa nog, att man blir misstolkad på ett sätt som av parterna kan uppfattas som jävsgrundande, säger han.

Staffan Levén ser tydliga paralleller till styckmordsrättegången 1988. Där fick man ta om hela rättgången för att nämndemännen pratat med media om hur de resonerat när de funnit allmänläkaren och obducenten skyldiga. Det fick till följd att de två åtalade friades helt från misstankarna om mord.

Vad får då en nämndeman för utbildning innan en förhandling sätter i gång?

– Det är väldigt olika på olika ställen, säger Irma Sjödin, kompetensutvecklare vid Domstolsverket. Centralt finns det bara en broschyr som vänder sig till blivande nämndemän. Den förklarar hur en rättegångsprocess fungerar. Kapitlet om nämndemannens skyldigheter och möjliga jävssituationer är kort.

Det mesta av förberedelserna sker därmed lokalt. Men inga informationsträffar är obligatoriska, berättar Eva Sjölund, chefsadministratör vid Västmanlands tingsrätt.

– Nämndemännen ska representera allmänheten med sitt lekmannaansvar och sunda förnuft, de ska inte ha någon specialutbildning, säger hon.

Men i det här välbevakade målet hade lagmannen dock extra samtal med nämndemännen innan förhandlingarna startade. När tingsrätten hade offentliggjort sitt beslut häromdagen samlade Per Kjellsson åter nämndemännen för ett sista viktigt möte.

– Då fick de alla tre särskild information igen, om vad sekretessen innebär och en påminnelse att inte prata med media om någonting annat än det som står i beslutet, säger Eva Sjölund.

En liten tingsrätt med nämndemän från bygden och ett otäckt dubbelmord på två små barn. Fokus har tidigare uppmärksammat risken för jäv i Arbogafallet – särskilt efter att den nämndeman som nu fått lämna sin post börjat gråta under ett av vittnesförhören.

– Hon (nämndemannen) markerar ett känsloengagemang. Drar man ut konsekvenserna av det kan det vara jäv, sa då hovrättslagmannen Olle Ekstedt.

I onsdags fick han alltså rätt.

Tidigare texter om Arbogamorden:

Arbogamålets dilemma publicerad 15 augusti 2008

Vad händer när domare, nämndemän och brottsoffer handlar i samma mataffär?

Ondskans mediala ansikte publicerad 2 maj 2008

Morden har inte blivit fler. Mediernas rapportering kring fallen har däremot ökat kraftigt.