Kyrkans väg i politiken
Bild: Scanpix
När [[Anders Wejryd]] öppnar sitt internationella klimatmöte i Uppsala om en vecka är det ett av flera steg på vägen att anpassa kyrkan till den moderna politiken. Han försöker göra kyrkan relevant för en bredare publik.
– Religion och vetenskap står inte emot varandra. För att driva båten framåt behöver vi ro med både den etiska och den tekniska åran, säger Anders Wejryd.
Gästlistan till Interfaith Climate Summit är bred. Här finns bland annat en brittisk sikh, en mexikansk muslim, en holländsk rabbin, en nordamerikansk hövding, en kinesisk daoist och en samisk-kristen präst. Därtill kommer företagsledare, internationella forskare, som NASA-experten Al Gores vetenskapliga rådgivare professor James E. Hansen, och politiker som miljöminister [[Andreas Carlgren]].
I två dagar ska ceremonier, bön och körsång förenas med vetenskapliga paneldebatter och gruppdiskussioner. Men vilken koppling har kyrkan till miljön?
– Den globala uppvärmningen är givetvis ingen kristen fråga. Men det handlar om livet och vårt ansvar för vår gemensamma värld. Det är vår uppgift att ge människor hopp och förtröstan i tunga tider. Religionernas långtidsperspektiv kan förhoppningsvis också lindra vår oro och vända vår handlingsförlamning i samverkan och solidaritet, säger Anders Wejryd.
Kyrkan har på sätt och vis alltid tagit ställning i samhällsfrågor, men engagemanget har sett ut på olika sätt och har oftast rört traditionella värderingar kring familj, eller etiska frågor om liv och död. Ärkebiskopens senaste initiativ visar att kyrkan har blivit mer känslig för vad som efterfrågas. Vare sig det handlar om flyktingpolitik, FRA-frågan eller klimatmålen: Svenska kyrkans engagemang måste vara förankrat i verkligheten, och predikan måste handla om samtiden, i det som de allra flesta människor tycker är angeläget.
– Fler och fler församlingar har börjat hitta ett sätt att förhålla sig till det folk vill höra, säger Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap på Göteborgs universitet.
I modern tid har staten blivit alltmer sekulariserad, samtidigt som teologin har blivit allt mindre politisk. Det är först i samband med skilsmässan från staten, och framväxandet av det multireligiösa samhället, som Svenska kyrkan har »fått syn på sig själv«, och paradoxalt nog börjat uppfatta sig som mer politisk än tidigare. Kanske är det nyvaknade politiska intresset från kyrkans sida också en effekt av att i en trendkänslig marknadsekonomi är kampen om själarna direkt avgörande för kyrkans intäkter och fortlevnad.
Sedan skilsmässan år 2000 har nästan en halv miljon medlemmar begärt utträde ur Svenska kyrkan. För varje ny medlem kyrkan fick förra året gick tio ur. Svarta rubriker om kyrkor som har tvingats stänga på grund av medlemstapp och intäktsbortfall har duggat tätt de senaste åren. Det har fått Svenska kyrkan att börja jobba mer med marknadsföring och vårda sitt varumärke. Det syns allt oftare, i annonser, informationskampanjer, magasin och mediehändelser. Oväntade aktioner och upprop har också blivit ett vanligare verktyg när kyrkan ska nå fram till de sekulariserade svenskarna.
KG Hammar var tidigt ute med att använda media för utspel och ställningstaganden. Under sina år som ärkebiskop (1997–2006) skapade han rubriker och splittrade ofta de egna leden. Inte minst genom sitt stöd för fotoutställningen Ecce Homo, där Jesus porträtterades tillsammans med läderbögar och transor.
Göteborgs domkyrka satsar mycket på att »ligga rätt i tiden« och ord som »nätverksbyggande«, »event« och »marknadsföring« har smugit sig in i det allra heligaste.
Här kompletteras politiska inslag med publikfriande arrangemang som »Fotbollskväll i Domkyrkan – en fullspäckad kväll i två halvlekar helt i fotbollens anda«, en och annan rockkonsert, och Arn-dagen med korståg uppför Avenyn, eldslukare på kyrkbacken och Jan Guillou vid predikostolen.
Jonas Eek är domkyrkoteolog i Göteborg och står bakom en stor del av den senaste tidens »event making«.
– Kyrkan har malt på i sekler. Nu har den äntligen vaknat och börjat ta större ansvar för medlemmarnas pengar. Om man betalar flera tusen kronor i kyrkoavgift varje år ska man väl få något tillbaka? Den som möter samma förstockade kyrka utan idéer och initiativ kommer ganska snart att gå ur och åka till Ikea med pengarna, säger han.
Han är inte så oroad över att Svenska kyrkan har tappat medlemmar.
– Det är varken förvånande eller alarmerande. Det är mycket möjligt att det kommer att sjunka ännu mer framöver och plana ut vid 50–60 procent. Men även det skulle vara ett ofantligt medlemsantal. Det viktiga nu är att kyrkan tar sitt ansvar för såväl sina befintliga medlemmar som dem utanför.
– I dag ser vi att folk söker sig till kyrkan av andra orsaker än de rent traditionella. Jag har själv träffat folk som säger att de ska gå med i kyrkan igen, just därför att vi tar ställning och deltar i samhället på ett annat sätt.
I början av december bjuder domkyrkoförsamlingen traditionsenligt in stadens prostituerade till julbord uppe i klocktornet – bara några timmar efter att man firat julbön med BMW:s kunder. Nästa år ska de uppmärksamma Darwin-året tillsammans med vetenskapscentret Universeum, och i samband med samtal kring utvecklingsläran och skapelseberättelsen även byta lokal med varandra. När Svenska kyrkan förlorade sin status som statskyrka tvingades den börja konkurrera med andra särintressen i politiken. Nu söker Anders Wejryd och kyrkan sin plats.
Fakta | Klimatmötet
Interfaith Climate Summit hålls 28–29 november i Uppsala. Ett femtiotal seminarier under vinjetter som »konsumtionskulturens angrepp på vårt inre« och »Klimatkrisen som andlig utmaning« är planerade. Det interreligiösa klimatmanifestet, som alla religiösa företrädare sedan ska skriva under, lutar sig på de rekommendationer som FN:s klimatpanel IPCC har tagit fram. Svenska kyrkans ambition med Interfaith Climate Summit är att verka vägledande för de internationella klimatförhandlingarna som väntar i Köpenhamn nästa år.
