Nu börjar valrörelsen
Bild: Scanpix
Det syntes redan på miljöpartiets kongress i maj. LO applåderade när de gröna kastade drömmen om medborgarlön i papperskorgen.
Det syntes i Almedalen i juli. Vänsterpartisterna gnisslade tänderna när socialdemokraterna och miljöpartiet gjorde upp om FRA.
Och allra tydligast – fast bakom kulisserna – syntes det i Syninge i augusti. Där på den egna kursgården fick vänsterpartisterna det kastat i ansiktet: [[Peter_Eriksson|Peter Eriksson]] och [[Maria_Wetterstrand|Maria Wetterstrand]] ville inte veta av dem, och [[Mona_Sahlin|Mona Sahlin]] backade upp de gröna.
– Vi hade bjudit in dem till vårt partistyrelsemöte och det enda de gjorde var att provocera oss. De sa att deras första prioritet var en regering med bara socialdemokraterna, och att deras andrahandsalternativ var en regering med socialdemokraterna och ett borgerligt parti, säger en vänsterpartist som var med på mötet.
Inget av språkrören ville prata konkret politik, tyckte vänsterpartisterna. Inte Mona Sahlin heller förresten. Hon tjatade bara om budgetreglerna, som vänsterpartiet ville ändra.
Successivt har [[Lars_Ohly|Lars Ohly]] tryckts ut av de två andra oppositionspartierna, och det slutgiltiga beskedet i veckan att socialdemokraterna och miljöpartiet bildar en gemensam koalition med sikte på en tvåpartiregering var väntat. Icke desto mindre innebär det en avgörande vändpunkt. Plötsligt finns det två regeringsalternativ.
Nu väntar en period lika hektisk som en valspurt. Nästa vecka står fyra debatter på schemat. Sedan har den borgerliga alliansen partiledaröverläggningar i Varberg för att »fördjupa sitt samarbete«. Och i direkt anslutning reser det nya rödgröna alliansbygget på »samarbetsturné« till Göteborg.
Nu sätts bilden av regeringsalternativens möjligheter att lösa framtidens problem. Och vänsterpartiet är akterseglat.
Den rödgröna koalitionen öppnar sig därmed för kritik från vänster. Mona Sahlin – som hade tunga fackliga röster mot sig innan hon blev partiledare – måste förankra det historiska steget att stänga ute vänsterpartiet från vidare samarbete.
Hypotetiskt – med dagens opinionssiffror – skulle socialdemokraterna och miljöpartiet kunna få majoritet i riksdagen. Men sannolikt kommer stödet sjunka närmare valet, och redan nu hotar Lars Ohly att fälla de två partierna och driva fram ett nyval.
– Det här är ett stort misstag av Mona Sahlin. De enda som applåderar i dag är nog högeralliansen, sa han i onsdags.
Socialdemokraternas och miljöpartiets koalition har som uttalade mål att fungera fram till 2020 och bilda regering efter valet 2010. Innan årets slut ska de två partierna ha bildat gemensamma arbetsgrupper som ska ta fram en gemensam regeringsplattform, vilket ska ligga till grund för valrörelsen 2010.
Men det innebär knappast att de rödgröna är redo att leverera konkret politik. [[Fredrik_Reinfeldt|Fredrik Reinfeldt]] kommer att kunna fortsätta jaga Mona Sahlin med frågan om hur hon vill förändra Sverige.
Den borgerliga alliansens långsiktiga strategiska styrka är att den har cementerat blockgränsen i svensk politik. När den före detta statsministern Ingvar Carlsson i veckan uppmanade Fredrik Reinfeldt att göra upp över blockgränsen för att med kraft kunna möta finanskrisen blev det så tydligt. Carlsson lät som om han kom från en svunnen tid.
Genom att bygga en mur mellan vänstern och högern har Fredrik Reinfeldt inte bara format sitt eget regeringsunderlag utan också underminerat det som historiskt har varit socialdemokraternas specialitet – förmågan att genom breda uppgörelser kunna behålla makten. Han avskyr blocköverskridande politik. I journalisten Anita Kratz biografi »Ensamvargen« skyller han socialdemokraternas grepp om Sverige på borgerliga partiers svaghet att göra upp över blockgränsen.
Med den nya rödgröna koalitionen försöker Mona Sahlin uppenbarligen bryta Fredrik Reinfeldts blockpolitik. Genom att ignorera vänsterpartiet öppnar hon socialdemokratin högerut, och hoppas att något av allianspartierna är villiga att omvärdera sin hemvist i ett läge där regeringen förlorat valet och kanske också sverigedemokraterna kommit in i riksdagen.
– Även efter nästa val kommer vi söka blocköverskridande lösningar i många politiska frågor. Det är ett viktigt besked, sa hon med Peter Eriksson och Maria Wetterstrand på var sin sida om sig i onsdags.
Hon spelar högt i mittens rike.