Populära studier på nätet hotas

Sedan fyra år tillbaka minskar antalet studenter på Sveriges högskolor och universitet, men en typ av studenter blir fler: nätstudenterna. På bara tio år har andelen studenter som pluggar på distans i Sverige ökat från knappt tio procent till nästan en fjärdedel. Utvecklingen har stimulerats av staten som mellan 2002 och 2004 delade ut en halv miljard till högskolor och universitet för att sporra till fler nätutbildningar.

Sedan 2002 har dessutom Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, NSHU, fördelat 155 miljoner kronor till projekt som ska bredda rekryteringen, utveckla det pedagogiska arbetet och den it-stödda distansutbildningen.

Men utvecklingen kan snart stoppas. Vid nyår läggs NSHU ner. Myndighetens ansvar för breddad rekrytering och det pedagogiska arbetet ska framöver ligga på varje enskilt lärosäte.

– Effekten blir att vi på en nationell front får en nedprioritering av den pedagogiska utvecklingen och breddad rekrytering. Lärosätena kommer att göra andra prioriteringar, det finns inga incitament för att fortsätta, säger Manne Gerell, tidigare studentrepresentant i NSHU:s styrelse.

Ansvaret för att administrera nätutbildningarna tas över av Högskoleverket och Verket för högskoleservice, men exakt hur framtiden för nätkurserna kommer att se ut är oklart.

– Ingen är säker på hur det kommer att gå. Vissa tjänster som myndigheten hade kommer att finnas kvar, som delar av hemsidan och databasen, men projektpengarna kommer ju att försvinna. Och samarbetet högskolorna emellan behövs, säger Jan Svärdhagen. Han är strategiskt ansvarig för den nätbaserade utbildningen vid Högskolan Dalarna, som gav flest nätkurser i Sverige under förra året: 435 stycken.

– Vi har satsat hårt på nätstudenterna. Nästan hälften av våra studenter läser via nätet nu, för bara en sex-sju år sedan var det i princip inga alls.

Högskolan Dalarnas språkkurser och flera lärarprogram ges enbart via nätet. Studenterna kan varje dag gå in i 35 virtuella klassrum och diskutera gruppuppgifter, ställa frågor till sina professorer eller se en missad föreläsning. Över 4 000 föreläsningar är tillgängliga för studenterna och man har nätstudenter från 50 olika länder. För de små högskolorna är nätutbildningarna en chans till överlevnad.

– De som är ekonomiskt starka kommer förmodligen att klara sig. Myndigheten har mest hjälpt de mindre högskolorna, och där har väldigt mycket också hänt, säger Håkan Larsson, tillförordnad generaldirektör för NSHU.

På Högskolan i Kalmar har man varit tvungen att vända sig till Norge. David Richardson håller en kurs i muntlig affärsengelska som går – från registrering till examination – helt inne i den virtuella världen Second Life.

– Vi har kunnat utveckla kursen, som fungerar mycket bra tack vare Norges motsvarighet till NSHU. De kallade det småforskningspengar. Det finns inget annat land i Europa som går samma väg som Sverige och drar ner på det här. Det krävs en extern, central aktör som har överblick. Nedläggningen innebär ett stort steg bakåt, säger han.

Ambitionen finns nu att bygga upp ett självständigt nationellt samarbete mellan lärosätena och ett nätverk har därför sökt pengar från KK-stiftelsen. Mia Lindegren, chef för Learning Lab vid Uppsala universitet, leder nätverket.

– Får vi inte pengarna klarar sig de största universiteten som har pengar och personal nog ändå. Men de mindre hamnar ofrånkomligen i bakvattnet.