Svensk industri raderas ut

Det är dystra tider för svensk industri. Volvos jättevarsel i förra veckan var bara början. Hittills i oktober har 8 370 svenskar blivit av med sina jobb, enligt Arbetsförmedlingens varselstatistik som presenterades i måndags. Och värre lär det bli. Inom de närmaste åren kommer 40 procent av jobben inom svensk verkstadsindustri att försvinna, enligt en ny rapport från regeringens Globaliseringsråd, som presenterades i förra veckan.

Rapporten blev klar för ett par månader sedan, i god tid före den globala finanskrisen.

Rapportförfattarna, som sitter på Norges Handelshögskola i Bergen, har med hjälp av en simuleringsmodell räknat ut globaliseringens konsekvenser för svensk industri.

– Arbetstillfällena inom de arbetsintensiva sektorerna kommer att sjunka gradvis och runt 2025 kommer de att vara relativt utfasade i Sverige, säger docent Linda Orvedal, som varit med och skrivit rapporten.

Förutom den redan hårt drabbade bilindustrin så kommer andra arbetsintensiva industrier att flytta utomlands, däribland många små teknikföretag. I dag sysselsätter svensk verkstadsindustri 300 000 människor, och omkring en miljon tjänster är direkt eller indirekt beroende av verkstadsindustrin.

Men Anders Rune, chefekonom på Teknikföretagen, tror inte att Globaliseringsrådets prognoser kommer att slå in.

– Det scenario som målas upp i rapporten ligger långt från den faktiska verkligheten. Svensk verkstadsindustri har levt i 150 år, jag tror nog att den kommer att leva 50 år till.

Han håller dock med om bedömningen att ökad specialisering är Sveriges framtid. Redan i dag är det närapå en 50/50-fördelning mellan arbetare och tjänstemän inom svensk industri. Och tjänstemännens andel kommer att fortsätta växa.

Anders Rune vill däremot inte komma med någon egen uppskattning på hur många procent av tjänsterna inom verkstadsindustrin som kommer att försvinna. Men så mycket som 40 procent handlar det inte om.

– Det går inte att säga hur många jobb som kommer att försvinna eftersom det beror på hur politiker och övriga beslutsfattare agerar. Så länge världen inte faller ihop finns det möjligheter till anpassning.

Globaliseringsrådets Pontus Braunerhjelm ser inget konstigt i en krympande svensk verkstadsindustri. Om prognoserna visar sig stämma skulle det innebära att Sveriges industriproduktion hamnade på samma nivå som Storbritanniens, sett till andel av landets totala produktion. Och brittisk bilindustri genomgick för 15–20 år sedan samma förvandling som den svenska nu står inför.

– Det mesta av den tunga brittiska bilindustrin försvann. Ändå har de lyckats med omställningen och i dag är de starka på mer specialiserade områden, som teknik och design, säger Pontus Braunerhjelm.

Trots alla dessa jobb som beräknas flytta till låglöneländer så kan Sverige bli en vinnare. Bara omställningen sker snarast, påpekar rapportförfattarna och menar att en lyckad transition kan innebära ett BNP-lyft för Sverige på hela 25 procent.

– Den väntande konjunkturnedgången försvårar läget. Många politiker har nog underskattat kraften i de förändringar som globaliseringen medför, och det ekonomiska läget är inte det mest gynnsamma som det ser ut just nu, säger Pontus Braunerhjelm.