En SD-bög kommer ut

En ny intersektionell identitet pushas i SVT denna sommar: SD-bögar. Att knyta identitet till partier och politik har jag alltid ansett förkastligt. Det är därför vi har twittermobbning och knasiga regeringsavtal. 

Ändå föreslog jag för Fokus en artikel med titeln ”En SD-bög kommer ut”. Inte för att jag är en SD-bög. Tvärtom har jag ett långt frihetligt liberalt track-record som skribent, företagare och aktivist. Men: På Sverigedemokraterna har jag ändå röstat i ett riksdagsval! 

En person i min närhet drabbades av klimatångest inför valet 2018 efter att ha läst en bok av Andreas Malm. Skulle den drabbade ställa in flygresan till Australien? Och hur skall man riskdagsrösta när världen går under? 

Jag svarade till en skara av nära och kära med ett essäistiskt mail den 4 september 2018, fem dagar före valdagen. Där avslöjade jag att jag valde SD 2014 – och varför. Ett smakprov på reaktioner följer på slutet. Men först mitt (något förkortade och redigerade) mail: 

On Tue, Sep 4, 2018 at 5:35 PM Oscar Swartz wrote: 

Relevanta frågor! 

Jag har ju lagt upp livet så att jag har tid att läsa både svenska och internationella och tyska medier, både mainstream och mer alternativa. 

Först några ord om Andreas Malm. En journalist intervjuar honom om hans bok ”Hatet mot muslimer”: 

Intervjuaren: Vad säger du till dem som kallar dig fanatiker? 

Malm: Jag är ju ganska obenägen att kompromissa. … 

Intervjuaren: Men om jag får vara lite vass mot dig, för diskussionens skull, så tycker jag att det verkar som om du är beredd att tolka vissa saker nästan hur som helst, så länge det gagnar din sak. 

Malm: Det är klart att det kan vara så. Men min bok är försedd med en massa noter. … Jag agiterar och driver politik, och försöker inte dölja det. 

Bygg inte klimatångesten på just Andreas Malm! Flyg! 

Själv har jag ingen klimatångest. Människan har genom sin uppfinningsrikedom befolkat Grönland, Sahara och Amazonas, ja det finns hela tiden människor på Sydpolen. I grundskolan var vi sorgsna när vi lärde oss om flyttblock och rullstensåsar: Fröken berättade att allt runt omkring skulle pulveriseras när nästa istid drabbar oss. Ja vi befinner oss med stor sannolikhet mellan två istider. Arter kommer och går. Trist om fågelberg i Arktis försvinner på grund av uppvärmning men en gång gick inlandsisen långt ned i Tyskland och hur kul vore Berlin då? Samtidigt gynnas andra arter och livsformer, kanske får vi blåkråkor, storkar och sommargyllingar här i Dalarna! Vi får installera AC i husen, inte bara värme. Sveriges naturresursekonomi skulle tydligen gynnas av temperaturhöjning, vi skulle bli rikare genom tillväxt av skog och grödor. 

Vad gäller avkomlingars framtid finns något som är mer påtagligt och viktigt men som nästan ingen verkar vilja förstå eller diskutera på djupet. 

Först dock: 

Oavsett hur man ser på politiken där visar det människans potential. 

Så: Människans framtid handlar inte om klimatförändringar. Vi klarar oss, oroa er inte!  

Det verkligt viktiga för våra avkomlingar kommer att hotas på ett sätt många inte ens kan föreställa sig: Den faktiskt välfungerande europeiska civilisationen, rättsstaten, välfärdsstaten, tryggheten, individuella friheter, acceptans av livsstilar, minoriteter. Det tog Europa hundratals år av religionskrig, blodiga revolutioner mot kungar, världskrig och reformer att nå dit.  

Detta hotas nu av inflöde av människor från djupt religiösa heders-/klan-/stamkulturer som aldrig haft en fungerande stat och där individen inte betyder ett dugg. Harvardprofessorn Stephen Pinker skrev en tegelsten till bok där han visade hur tillbakatryckandet och avskaffandet av hederskultur går hand i hand med minskat våld genom historien.  

Nu kommer stora överskott av unga män i sina våldsammaste och mest sexuellt drivna åldrar från kvinno-, bög-, och utvecklingsfientliga heders- och klankulturer. Gamle Kjell-Olof Feldt (S) sammanfattade nyss vad som håller på att hända: Vi har redan blivit ett fattigare och farligare samhälle! Det personliga assistanssystemets fall har till exempel med en kombination av dum privatisering och klankulturer att göra, okänt för gemene man, men vi som har läst otaliga domar vet att det är så. Utanförskapsområden i svenska städer är fulla av bidragstagare som inte kommer in på arbetsmarknaden, med barn som inte ens går ut grundskolan, som blir kriminella. Tragiskt. 

Partierna tycks tro att det handlar om en tillfällig tid. Det är fel. Det handlar om ett permanent tillstånd där hundratals miljoner människor skulle kunna beviljas ”asyl” i Europa – bara de lyckades ta sig hit. Systemet måste göras om. Det kan inte vara en lösning på konflikter jorden runt och på klan- och stamsamhällenas problem att förflytta befolkningarna till Europa. Lösningen heter utveckling och modernisering i ursprungsländerna. De misslyckade arabiska revolutionerna visar dock tyvärr att kulturerna och befolkningarna inte verkar redo ännu. Mindre än hundratals år kan vi ju hoppas på. 

Speciellt kvinnor tycks ha svårt att se i större termer eftersom de ofta är utrustade med starkare omsorgsinstinkter på mikronivå, det är min evolutionsbiologiskt grundade slutsats. Merkel är ett exempel på en inkännande kvinna som 2015 öppnade portarna med orden ”Wir schaffen das”, Vi klarar detta. Sexuellt och annat våld, kriminalitet, otrygghet och kostnader har fullkomligt exploderat i Tyskland och det börjar bli social oro som effekt, på makronivå. Fast hon ville så väl. Det hela var förutsebart. 

1993 skrev jag på DN Kultur: 

”New York har sina brister men det kan ändå lära oss en del om Europas nuvarande problem. […] Människor kan inte acceptera större grupper om de inte känner att främlingarna kommer att berika deras liv också. Invandring i stor skala kan bara fungera om systemet bygger på ömsesidighet. Hur kan vi låta invandrare berika våra liv? Så länge vi inte tar itu med den frågan kommer stöveltrampet att växa sig allt starkare.”  

Not: asylinvandring från etniska/politiska/religiösa konflikter i före detta Jugoslavien var mycket stor och Ny Demokrati hade fått 6,7 procent i senaste valet. Inte förrän 2014–2015 var asylinvandringen lika hög igen.

Asylinvandring måste ersättas av rationell arbetskraftsinvandring: Alla som kan fixa jobb och bostad och försörjer sig själv skall förstås få flytta. Folk som har det svårt får man hjälpa i närområdet till en bråkdel av kostnaden för dagens system. 

2002 hyllade jag i Aftonbladet Pim Fortuyn som politisk nyskapare. Han var den glamoröse homosexuelle professor som på ett halvår i opinionsundersökningarna gick från noll till ett stöd på nästan 50 procent av ungdomar mellan 18 och 30. Han hade blivit Nederländernas regeringschef efter valet – om han inte skjutits ihjäl i ett attentat. Han menade att upprätthållandet av Nederländernas liberala landvinningar krävde att de bjöd in folk på sina egna villkor. 

Ingen blir nog förvånad om jag säger att jag hela livet röstat (C), (FP) eller (M) till riksdagen. Som gammal fältbiolog och naturälskare kanske dessutom (MP) när de var framåtblickande. Sen blev det Piratpartiet (PP) 2006 och 2010. Kanske någon blir mer förvånad över att jag (och flera ultraliberala bögvänner) för fyra år sedan, 2014, insåg att det rationella valet var SD. Japp, trots att asylinvandringsfrågan nästan var det enda vi höll med om fanns ju inget annat parti som fattade vikten. Vi försökte ruska om i grytan för att få upp frågan på agendan. Mission accomplished!

Not: SD gick från 5,7 procent i valet 2010 till 12,9 procent 2014, då när vi liberaler tillfälligtvis blev SD-bögar. 2018 fick de 17,5 procent.

I år finns som tur är ett parti som är tämligen likt Pim Fortuyns: Medborgerlig Samling (MED). I går den 3 sep 2018 lade jag min röst på dem i Hedemora kommunhus med flakmoppen utanför.  

/Er vän och släkting Oscar 

*

Not: År 2022 gav jag en stödröst till Johan Pehrson, vilket gjorde att jag i de sex senaste riksdagsvalen röstat på fem olika partier. Ändå är det just som ”SD-bög” jag måste komma ut.

*

Reaktioner? 

Någon gav ironiska tips om folkdanskurser. Någon hade läst om en afghansk pojke som minsann lärt sig spela fiol i Sverige och därmed hade jag fel. Någon vägrade i praktiken att kommunicera med mig. En mer seriös hävdade att allt mitt läsande och analyserande avskärmade mig från verkligheten. Den som kände utanförskapsområdena såg att andra generationens invandrare var integrerade i svensk kultur, visste vilka regler som gällde och var i full färd med att bygga vårt framtida välstånd genom att jobba på hemtjänst, snabbmatskedjor, i vården. 

Jovisst, som körkortslös kollektivtrafikjunkie noterar jag, och uppskattar på mikronivå, att Dalatrafiks bussar inte sällan körs av somalier, personer från mellanöstern, samt även en afghan i mina trakter. Som cynisk Handelshögskoleekonom ser jag dock att resenärerna ännu oftare verkar komma från samma grupper, det vill säga att det är som med många välfärdstjänster, vilket förändrar kalkylen på makronivå. 

Själv tycker jag att mitt liv med läsande och analyserande gjorde att jag för 30 år sedan på DN Kultur såg vart naiv politik skulle kunna leda. 2014 gjorde jag en insats genom att som ”SD-bög” skrämma andra partier till sans. Det känns bra för en frihetlig bög! 

Oscar Swartz är ekonom från Handelshögskolan i Stockholm och genusvetare från Umeå Universitet. Som entreprenör grundade han 1994 internetoperatören Bahnhof och som aktivist drev han senare nätfrihetsfrågor. Sedan 1992 har han verkat som fri skribent. 

***

Läs även: Vänsterns västhat är kärnan i all idioti den förmedlar

Läs även: Vet ni vad? Jag backar sagoläsande dragqueens