Håller USA på att bli oregerbart?

Att somliga vill döda ledande politiker är inget nytt: det är därför dessa har livvakter, nuförtiden också i små och fordom säkra länder som Sverige. Men skotten mot Donald Trump avfyrades inte av någon terrorist, galning eller kriminell, utan av en vanlig medborgare som radikaliserats på egen hand. Mordförsöket är det mest dramatiska exemplet på hur den amerikanska samhällsdebatten förgiftats under de senaste tre årtiondena. 

”Jag förstår inte USA”, sade Nya Zeelands dåvarande premiärminister Jacinda Adern vid något av det många tillfällen när något gått på tok i detta stora land. Trots att undertecknad bott i USA i olika omgångar sedan 1996, på båda kusterna, och är gift med en man från Mellanvästern, har jag nuförtiden ofta samma känsla som Adern. Jo, jag vet hur USA fungerar, jag känner mig hemma där och känner såklart många olika slags amerikaner, men allt oftare undrar jag över vad som händer i detta land. 

När jag först flyttade till USA var det ett land där folk hade starka åsikter men ändå lyckades umgås med varandra. Detta skedde ofta på det som vi utlänningar ofta avfärdar som ett ytligt sätt, men att utbyta trevliga fraser är utan tvivel mycket bättre än att inte säga något alls eller (än värre) utbyta verbala angrepp. Det är dock åt sistnämnda håll som USA har utvecklats under de senaste 30 åren.  

En avgörande anledning är det som Robert Putnam beskrev som ”bowla ensam” —fenomenet i Bowling Alone, som utgavs 1999. I sin bok dokumenterade sociologiprofessorn hur amerikaner visserligen sysselsatte sig på fritiden, men alltmer sällan gjorde det i föreningar. Tidigare generationers gruppaktiviteter, genomförda i klubbar, föreningar, kyrkor eller andra sammanslutningar, där alla sorters människor samlades, ersattes av ad hoc-sysselsättningar. 

Samtidigt började lokaltidningarna försvinna. Mellan 2005 och 2022 lades 25 procent av landets lokala tidningar ner. Nästa år beräknas en tredjedel av dem ha försvunnit. Eftersom lokaltidningar rapporterar om sådant som berör folk på orten utgör de en enande kraft och det är därför det är så farligt när de försvinner. I stället för att samlas och utbyta nyheter om orten, vänder sig folk som nu saknar lokaltidning i stället till rikstäckande nyhetsorgan, i praktiken tv eller pratradio. Sådana som fortfarande har lokaltidning dras också till de rikstäckande organen, så lokaltidningsdöden fortsätter.  

Och rikstäckande nyheter handlar primärt om politiska ämnen. Vad värre är, i dagens USA har nationell tv och pratradio — de nyhetsmedier som har ersatt lokaltidningarna — dessutom dessutom blivit alltmer ideologiska. Som lyssnare eller tittare väljer man numera organ som passar ens egen ideologi, och deras rapportering gör en än mer ideologisk. Opartiska nyhetsankare som Walter Cronkite, som alla sorters amerikaner kände att de kunde lita på, finns inte längre. Jag behöver inte ens nämna sociala mediers roll i uppkomsten av ekokammare och splittringen av det amerikanska samhället. 

Föreningsdöden, lokaltidningsdöden och den ökande ideologiseringen av samhällsdebatten har fått mig att börja fundera över om USA håller på att bli oregerbart. Nu har Thomas Matthew Crooks presenterat en annan dystopisk bild av landet: ett land där en helt vanlig köksanställd, till synes utan mentala problem, kan bestämma sig för att försöka mörda en presidentkandidat. Man undrar hur många av 6 januari-angriparna som drömde om att mörda Joe Biden.  

Vi européer anammar tanklöst snart sagt varje trend från USA, fast trenderna lyckligtvis brukar anlända till Europa något utspädda. Bildligt talat bowlar vi redan ensamma en hel del. Sverige har dessutom egna problem med social splittring. Skotten mot Donald Trump visar en verklighet vi bör göra vårt yttersta för att undvika.  

Elisabeth Braw är försvars- och säkerhetsexpert vid American Enterprise Institute i Washington DC och aktuell med boken Goodbye Globalization. 

***

Läs även: Adjö globalisering – vi ses en annan gång

Läs även: Tiden rinner ut för demokraterna