I oroliga tider räcker inte Demokraternas altruism
Det är spänt läge inför mellanårsvalet i USA den 8 november. Fyra av fem väljare anser att landet är utom kontroll. Kommer Demokraterna få skeppet på rätt köl?
Bild: AP
Trots att så många svenska medieredaktioner vet vad som är bäst för USA, så kan mellanårsvalet den 8 november decimera demokraternas makt i kongressen. Tappar presidentens parti majoriteten i båda kamrarna så blir han under resten av mandatperioden en lame duck. Elaka tungor hävdar att president "Sleepy Joe" Biden i praktiken redan varit en lame duck rätt länge. Å andra sidan var det inte precis ett dukat bord som Trump lämnade efter sig – så lite tålamod kan man väl ha när Biden och Demokraterna försöker få skeppet på rätt köl? Förtjänar de inte det?
Väljarna kommer sannolikt att straffa Biden och Demokraterna för den höga inflationen som drivits på av Putins anfallskrig mot Ukraina. Återigen påverkar ryssarna valet i USA. Tidigare genom informationspåverkan. Nu har Putin släppt loss ett inflationsmonster i de amerikanska hemmen – vilket han säkerligen räknar som en betydande seger även om ryssarna själva får betala ett högt pris. Effekten är betydande. Det är nämligen bara några månader sedan som det såg ut som att Demokraterna hade mest att tjäna på att försvara aborträtten efter att Högsta domstolen upphävde domslutet i fallet "Roe vs Wade". Men den frågan tycks ha kommit av sig.
ABC visar i en undersökning att för väljare generellt så står inte abortfrågan högst på agendan. Först kommer ekonomin, därefter skolan och utbildningsystemet, sedan inflationen, och på fjärde plats brottsligheten. Abortfrågan hamnar på femte plats.
Att ekonomin och inflationen påverkar väljarstödet är inte konstigt. Men det finns fler spänningar i opinionen. Enligt en undersökning som nyligen genomfördes av CBS anser fyra av fem väljare att landet "är utom kontroll". Huvudansvaret för den uppfattningen måste ligga hos Trumpanhängarna – i synnerhet efter att Capitol Hill stormades. Men det är inte hela historien. Demokraterna har själva har bidragit till ökat politiskt misstroende och anarki.
Ett exempel är en häpnadsväckande hanteringen av en skandal som handlar om att Joe Biden under sin tid som vicepresident och hans son Hunter Biden, kan ha samarbetat för att skydda energibolaget Burisma Holdings, som är verksamt i Ukraina och som stöttas av kinesiska banker, då det utreddes för oegentligheter av en ukrainsk åklagare.
I vilken mån Joe Biden utnyttjade sin position som vicepresident för att få den ukrainska regeringen att sparka åklagaren, i syfte att skydda sin son, är fortfarande omtvistat. Men alldeles före valet 2020 kom tabloiden New York Post över en laptop, som påstods tillhöra Hunter Biden och i den fanns det stöd för vissa anklagelser mot Joe Biden. Emellertid publicerade då inte mindre än femtioen CIA-anställda en gemensam skrivelse som hävdade att NY Post sannolikt utsatts för ett en rysk påverkanskampanj. FBI underlät att undersöka uppgifterna i rädsla av att "påverka" valet. Facebook och Twitter begränsade respektive stoppade spridningen av NY Post-artikeln. Washington Post och New York Times såg NY Post-artikeln som en propagandakupp.
Två år efter händelsen visade det sig att datorn faktiskt tillhörde Hunter Biden och flera av de brev som den innehöll är komprometterande. Ovanpå allt framstår Hunter Biden som säkerhetsrisk bland annat på grund av sitt allvarliga drogmissbruk. Joe Biden har på grund av skandalen förlorat en del av sitt moraliska övertag mot Trump. Det gick faktiskt.
Än viktigare är emellertid lag- och ordningsfrågorna som hamnat högt på agendan de senaste två åren som en följd av kraftiga nedskärningar för polisen. Krav på nedskärningar fick gehör bland demokrater efter Black Lives Matter-protesterna 2020. Dessutom genomförde demokrater reformer som gick ut på att åklagare inte skulle väcka åtal mot mindre brott såsom snatterier eller mindre droginnehav. I ett flertal större städer har reformerna lett till kraftig ökning av skjutvåld, rån, stölder och droghandel. Misären i några av de berörda städerna skildras ingående i en pågående artikelserie av Svenska Dagbladets Malin Ekman.
Allt fler amerikanska väljare börjar tröttna på att Demokraterna driver fram reformer utan verklighetskontakt. Det handlar inte bara om våld och drogmissbruk. När poliser har mördats har "progressiva" demokrater uppvisat en påfallande okänslighet. Och i sammanhanget kan nämnas att förtroendet för BLM sjunker på grund av deras polariserande syn i rasfrågor och skandaler som handlar om hur de förvaltat alla de medel som samlats in sedan 2020.
Bidens regering har inte heller kunnat hantera en tilltagande immigrationskris. USA fortsätter att bygga murar mot Mexiko – det som Biden i valkampanjerna lovade skulle upphöra. Och så fortsätter Demokraterna att ge stöd till den identitetspolitik, som inte bara stänger ner yttrandefriheten vid amerikanska universitet: som Nina Solomin givit exempel på här i Fokus så utsätts individer i arbetslivet för åtgärder som bara hör hemma i auktoritära stater. Det blir för mycket av Demokraternas självtillräcklighet i politiken.
Den tanken hänger sig kvar i huvudet när jag promenerar upp mot föräldrahemmet i Michigan. Vägen kantas av ett fyrverkeri av färger från höstlöven. De flesta som bor i kvarteret är demokrater. Inför Halloween har det pyntats med pumpor, spöken och häxor. Att det är val märks på skyltarna i trädgårdarna. De ger stöd för lagförslag som ska skydda aborträtten och för BLM. Det är regnbågar och uppmaningar som till exempel "Choose kindness". Men där, mitt i floran av humanitära budskap, vid foten av ett träd ser jag en liten skylt med en tecknad överstruken hund och texten "No peeing – be respectful". Den var tyvärr inte uppsatt på skoj – trots att skylten var placerad i ögonhöjd för just en hund. Jag tänker att det är precis det där som är felet med flera av demokraterna. De har svårt att skilja mellan stort och smått, eller att sätta gränser för hur mycket och vad som bör regleras. Under den altruistiska flaggen ruvar en ständigt kliande lockelse om att få tillrättavisa andra. Det tröttnar andra amerikaner på. Det kan Biden förlora på.
Läs även: Amerikas oförenta stater
Läs även: 500 dagar med president Biden