Kötta på och lyssna inte på Livsmedelsverket

Härom veckan basunerade staten ut vad du ska lägga på tallriken, och regimtrogna medier erbjöd generöst med utrymme. Men jag hoppas du slog dövörat till. NNR 2023 – de nya nordiska näringsrekommendationer som lägger grunden för Livsmedelverkets uppdatering av kostråden nästa år –  är nämligen en sorglig soppa, bestående av ingredienserna självklarheter, rena gissningar och gamla fördomar. Samt kryddad med klimataktivism. 

Först lite bakgrund.  På 70-talet blev det högsta politiska mode att uppfostra medborgarna till korrekt ätande. I USA skedde detta mot bakgrund av en vetenskapsstrid  som  pågått sedan 50-talet: Varför hade så många börjat dö av hjärtattacker? 

På vinnarsidan de forskare – med legendariske Ancel Keys i spetsen – som utifrån statistiska samband mellan å ena sidan hjärt- och kärlsjukdom, å andra sidan högt totalkolesterol och hög konsumtion av mättat fett, landade i att människor borde dra ner på sådant som rött kött, smör och ägg, men gärna äta mer kolhydrater och vegetabiliska oljor.  

(Till rött kött hör nöt, gris, lamm och vilt.) 

Förlorarna – de som såg socker och mjöl som Public Enemy Number One – fick duktigt med pisk i debatten. Inte på vetenskaplig grund. Men deras ledande företrädare hade inte Keys lyskraft. Plus att de hade mäktiga intressen emot sig; såväl statsmakt som livsmedelsindustri.  

Politikerna ville säkra billig mat till folket. Inhemsk fattigdom och undernäring diskuterades ivrigt denna period, liksom etiska aspekter på djurhållning, samtidigt som det fanns en oro för global jordbrukskris och ”överbefolkning”. Och matsektorn omfamnade givetvis gladeligen ett paradigm som pekade i riktning extremt låga tillverkningskostnader per kalori, parat med distributionstålighet och långt liv på hyllan för produkterna — till skillnad från snabbt ruttnande kött och fisk. 

Vinstmarginalen på smart marknadsförda frukostflingor är helt enkelt sjufalt högre än på får och flundror. 

Under forne presidentkandidaten George McGoverns ledning blev nationella kostråd från och med 1977 officiell amerikansk politik. Inriktningen var då – och har huvudsakligen fortsatt vara – anti-rött kött och anti-mättat fett. (Billiga fleromättade fröoljor var, liksom margarin, däremot omhuldade).  

Här i Sverige – där det internationellt spridda konceptet ”kostpyramiden” faktiskt föddes 1974 – följde vi mönstret. Och vad tror ni fanns i pyramidens breda bas? Jo, näringsfattiga kolhydrater som bröd, ris och pasta. (Plus den mer näringsrika potatisen.) Brödinstitutets legendariska kampanj från 1976 var emblematisk: ”Socialstyrelsen vill att vi äter 6–8 skivor bröd om dagen”. 

1989 var ett annat märkesår i de bisarra kostrådens idéhistoria. Då introducerades nyckelhålsmärkningen. Mättande, smakförhöjande, naturliga mjölkfetter separerades bort från våra mejeriprodukter, som i stället pumpades fulla med socker, kallades ”light” och fick marknadsföras som nyttiga. 

Men Keys, McGovern och gänget hade fel. Mättat fett och kött är inte farligt. Att illa utförda och/eller illa tolkade koststudier säger detta, betyder inte att det är sant. 

Koststudier är ju –  som jag tidigare skrivit  – oftast bara dravel. Statistiska samband förväxlas med kausalitet.

Men vad stoppade egentligen köttälskande Pekkas, Bradleys och  Fritz  bultande  hjärta? Var själva biffen skurken? Eller var det rökningen, bristen på motion, övervikten, grillsåserna, grillprocessen, bristen på grönsaker, tillsatserna i korven, alkoholen, de sena kvällsvanorna …? 

Vi människor är  nästan oändligt komplexa och därför mycket svåra och dyra att göra seriös nutritionsforskning på. Ödmjukhet anbefalles.

Vidare bör följande grundfråga alltid ställas, när nya rön kommer fram: Är detta rimligt ur ett evolutionärt perspektiv? Jag menar, varför skulle vårt sparade kroppsfett och  den  bröstmjölk  bebisar bälgar i sig i så hög grad bestå av mättat fett, om sådant är farligt? Och vore det inte underligt om rött kött skulle skada våra kroppar; det var ju den stora proteinkällan  i  mänsklighetens vagga. 

I NNR 2023 har ”maxdosen” rött kött skrivits ner  från  redan låga 500 gram per vecka till pytteynkliga 350 gram.  Argumenten påstås komma från ”forskningen”. Men det är alltså rena tramset. Eller kalla det ”fake news”. Hela idén om farligheten hos rött kött och mättat fett är sedan lång tid tillbaka skjuten till smulor i en mängd välgjorda studier med stort internationellt genomslag.  

Alltid påläste kostdebattören Jacob Guidol – alls ingen extremist åt något håll i ”dietkrigen” – har skrivit en bra orientering om forskningsfronten och varför överriskerna med köttätning är ringa, kanske rentav noll. Och för somliga en avgjord fördel. 

Gudiol sammanfattar: ”Alarmismen kring farorna med kött är ganska löjlig. Även om du väljer att tro på datan som finns i dag och därmed tror att risken ökar för den som äter mer kött, så pekar datan mot en endast liten riskökning.” 

Ett annat grundskott mot NNR 2023 finner vi i det faktum, att köttätning är associerat till diabetes typ 2  i  de forskningsunderlag man hänvisar till. Vilket givetvis är en nonsensassociation; bara statistiskt brus. För kött saknar ju  kolhydrater och kan därför inte i sig självt driva upp de kroniskt höga blodsocker- och insulinnivåer som leder till diabetes typ 2.  

Den uppmätta korrelationen är alltså en statistisk synvilla i nivå med att inbilla sig att brandsoldater är pyromaner, bara för att de ofta syns i samband med eldsvådor. 

I Svt:s Aktuellt fick en representant för NNR 2023 orera fritt i studion, utan kritiska motfrågor, när rapporten presenterades. Så även efter att ett reportage om 67-åriga Eva visades.   

Eva äter strikt carnivoriskt (mat från djurriket: kött, ägg, fisk, smör). Man följde henne i gymmet; hon är ett extremt  imponerande kraftpaket och sade sig ha blivit piggare än någonsin efter att ha plockat bort alla vegetabilier  från sin kost.  

Om detta var  NNR 2023-expertens enda studiokommentar en  föraktfull  fnysning,  plus det avfärdande ordet ”religion”.  Som om det var antivetenskapligt att bara äta animaliskt.  

Men det finns inget  forskningsstöd för att carnivorisk diet skulle vara farlig. Det är ett hittills tämligen outforskat område. Dock kan man konstatera att de innuiter som fortfarande äter traditionellt – protein och fett från fisk och säl och sjöfågel och en och annan isbjörn –  slipper de stora folksjukdomarna. (Och Östafrikas massajer, halvcarnivorer, är också friska på sin diet, bestående av stor mängd mättat fett från blod, mjölk och kött.) 

Men drabbas carnivoren inte av bristsjukdomar? 

Det tycks inte vara så. Ser man till att äta  även inälvorna, får man exempelvis i sig alla vitaminer, inklusive C-vitamin, som ju annars främst finns i frukt och grönt.  

2021 kom en studie från Harvard, omfattande cirka 2000 carnivorer.  Ur sammanfattningen: “Contrary to common expectations, adults consuming a carnivore diet experienced few adverse effects and instead reported health benefits and high satisfaction.” 

Köttätandet hade bland annat lett till stor viktminskning för tidigare överviktiga. Samt drastiskt minskat  medicineringsbehov för dem som tidigare i livet fått diagnosen diabetes typ 2. 

Är det därmed bevisat att carnivoriskt ätande långsiktigt är  riskfritt? Nej,  givet dagens forskningsläge vet vi helt enkelt för lite. Men evidensen för antikött är uppenbart svag. 

Evidensen för Svt:s följsamhet gentemot mot stat och myndigheter är däremot stark. För att ingen skulle få för sig att Amazonkvinnan Eva är efterföljansvärd, så fick man i reportaget fram både att hon är anti-vaxxare och att hon hämtar sin information på Instagram och YouTube. 

För den som ändå vill följa NNR 2023, bör ändå vissa frågetecken  inställa sig. Till exempel, givet att vi människor sinsemellan  är  så olika: Hur kan man dela ut i princip samma kostråd till en metabolt störd medelålders överviktig prediabetiker som till en frisk sportis på 25?  

Och vad händer med nyanserna, när köttet vi äter nagelfars? Spektrumet är ju enormt, från sönderstressad, antibiotikastinn, snabbväxande slaktgris till frilevande, frimumsande lamm, ren och rådjur?     

Vidare undrar man varför NNR 2023-”experterna” inte begriper att de väcker löje genom den orimliga exaktheten i rekommendationerna? (350 gram rött kött per vecka. Inte 400. Inte 300. 350 har man alltså räknat fram.)  

Sedan får man väl någonstans också acceptera, att själva levandet måste innehålla lite risk? Ta cancer i tarmen, de cancerformer köttätande är starkast associerat till. I observationsstudier hamnar man på en relativ riskökning på 10–15 procent vid några hekto mer rött kött i veckan. 

Det må låta mycket  – men det är det inte. Inte översatt i absolut risk, vilket är det relevanta måttet för konsumenten. Givet att 7-8000 svenskar drabbas av tarmcancer varje år, talar vi här om att risken att drabbas ökar från 7 promille till 8 promille. Dessutom i en hög genomsnittlig ålder på över 70. Och detta alltså enligt observationsstudier, som  med största säkerhet överdriver risken, på grund av  bland annat healthy user bias. (Jag hänvisar här återigen till min koststudieartikel.) 

Kött- och mättatfettskräcken är i kostrådsammanhang en konstant. Men en braskande nyhet fick vi oss också till livs när NNR 2023-rönen presenterades. Nu inkluderas för första gången (påstådd) ”klimatnytta” i rekommendationerna. 

– Generellt är det som är bra för hälsan också bra för miljön, sa  Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket och medlem i NNR-kommittén, till Svt.   

Så bra då! Vilket lämpligt sammanträffande! Men vänta nu. Om jag vill köpa maximalt krocksäker bil till min viltkörande dotter, då vill jag se en bilranking baserad på just säkerhet  –  och ingenting annat. Inte om det och det bilmärket stöttar Kinas pandor eller vill rädda våtmarkerna. 

Och söker jag bästa fasadmålaren till sommarstugan, vill jag inte att rangordningen kontamineras av hur bra kandidaterna är på dragspel. Om jag biktar mig och måste läsa 50 Ave Maria för att få syndernas förlåtelse, vill jag inte samtidigt skissa på moodboarden till nästa planeringsmöte om företagets HBTQIplus-certifieringsseminarium. 

När klimataktivism kladdar ner kostråden, blir de givetvis mindre trovärdiga och förstärker därigenom den institutionernas kris som drar genom världen. Och det var väl aldrig meningen, eller hur, kära myndighets-Sverige? 

Slutligen. Klimat- och köttmumbojumbot riskerar minska följsamheten till de säkerligen vettiga rekommendationerna om exempelvis låg sockerkonsumtion och hög grönsakskonsumtion (i alla fall för oss som till skillnad från Eva tål grönsaker väl). Här finns solid forskningsgrund och gott om ackumulerad beprövad erfarenhet. 

Sista ordet går till Jacob Gudiol och hans kloka twitterinlägg från 20 juni, när NNR 2023 presenterades: ”Om man skulle rangordna livsmedel från bra till dåligt så finns det en ganska stor kategori av livsmedel som i princip alla är överens om tillhör botten, de sämsta. Och det är inte kött, korn, mejerier, ris, pasta, mejerier eller något liknande. Det är i stället uppenbar skitmat!” 

Han illustrerar med bild på en godishylla. Chips och kakor är andra exempel som ofta anförs i kategorin skitmat. Med en generell beskrivning: processade livsmedel som innehåller högbelönande men ack så näringsfattiga och kaloririka kombinationer av fett, salt och socker. 

Underbart gott, förstås! Men vill du ha ett garanterat evidensbaserat råd?  Njut dem med måtta!

***

Läs även: Koststudier är den största lögnen av alla

Läs även: Biggest Loser-vinnaren: "Jag manipulerade startvikten"