Miljöpolitiken har tappat proportionerna
En tredjedel av Sveriges yta är nu belagd med byggförbud. Det stoppar utvecklingen av landet och är helt orimligt, skriver juristen Claes Sjölin.
Bild: TT
För två år sedan skrev jag en artikel om tio rättsliga avarter att komma tillrätta med (Svensk Tidskrift 14/1 -22). Det rörde sig om allt från att ge skogsägare upprättelse till att ge oss en riktig justitieminister. Den tionde och sista punkten är infriad – med Gunnar Strömmer har vi numera en kompetent justitieminister.
Ett par andra punkter ser också ut att kunna falla väl ut. En sådan gäller att ge tillbaka större makt till domstolarna över straffmätningen. Det bör kunna åstadkommas när regeringen aviserat att ta bort den vänsterradikala regeln i brottsbalken från 1980-talet att fängelsestraff skall undvikas till varje pris.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
En annan handlar om att stärka domstolarnas oberoende – och särskilt då för våra förvaltningsdomstolar – vilket förhoppningsvis bör kunna lyckas även om det kommer ta tid.
På andra områden är utsikterna inte lika goda. Ett sådant som sticker ut handlar om att förmå Naturvårdsverket att reda ut hur stora vatten- och markområden av landets yta som på ett eller annat sätt är miljöskyddade, eller som av närliggande skäl belagts med förbud att bygga och vidareutveckla för medborgarnas bästa.
Av sifferunderlag till och med årsskiftet 2022-2023 framgår att skyddade områden har ökat markant under senare år. Under åren 2018 – 2022 ökade till exempel antalet naturreservat med 193, 181, 130, 101 respektive 98 stycken för att nu uppgå till 5 440.
I början av 2023 hade byggförbudsområdena ökat till mer än 13 miljoner (13 879 753) hektar (Sveriges yta uppgår till 40,7 miljoner hektar) med följande fördelning (enligt uppgifter från Naturvårdverket, Naturvårdsregistret och SCB):
- Naturreservat 5 148 009 ha
- Nationalparker 743 502 ha
- Naturvårdsområden 149 346 ha
- Olika biotopskyddsområden 33 388 ha
- Nationalstadsparken 2 614 ha
- Natura 2000-områden 7 802 894 ha
Under senare tid har en ny rättslig figur som inkräktar på markägares rätt fått fäste. Det handlar om totalförsvarets riksintressen till vad man skulle kunna kalla ”buffertzoner”. I anslutning till befintliga militära områden inrättar staten ”påverkansområden” där för försvarsmakten ”störningskänslig” bebyggelse inte skall tillåtas. All form av bostadsbebyggelse klassas typiskt sätt som ”störningskänslig”.
Med dessa och tillkommande arealer som skyddats på annat sätt (naturvårdsavtal) ökar totalen med 200 201 hektar.
Så långt summerar alltså instrumenten för skydd till mer än 14 miljoner (14 079 954) hektar, eller närmare 35 procent av landets yta.
Att så stora arealer är skyddade är oroväckande. Men – och det är ett viktigt men – då skall man ha klart för sig att de sedan 2014 upp till 600 meter (2 x 300 meter) från strandkant utvidgade strandskyddsområdena inte räknats med. Vi har många vattenområden med oöverblickbart långa strandskyddsområden. Till Sveriges kuster och skärgårdar skall läggas alla insjöars och vattendrags strandområden. Hur stora ytor av dessa områden (vatten och mark) som strandskyddats går inte att säga med någon större träffsäkerhet, men att det rör sig om stora tal råder inte någon tvekan om. Frågan är hur stora?
Trots att de utvidgade strandskyddsområdena debatterats flitigt sedan de infördes har uppgifter om de totala strandskyddsområdenas arealer inte gått att få fram. Landets länsstyrelser vet inte och SCB hänvisar till Naturvårdsverket som undviker att ge besked. Att de skulle understiga 4 000 000 hektar förefaller inte troligt. Sannolikt rör det sig om avsevärt mer och kanske räcker inte 5 000 000 hektar. I så fall handlar det om 15 procent av Sveriges yta att läggas till de övriga skyddade 35 procenten. Ett land som belägger hälften (50 procent) av sina arealer med byggnads- och utvecklingsförbud har en del att fundera över.
Regeringen har tagit initiativ till att göra om strandskydden i grunden. Det är välkommet, men för att de samlade miljöreglerna skall kunna hållas något sånär inom proportionella ramar finns inte mycket arealutrymme kvar åt reviderade strandskydd. Att 35 procent av Sveriges yta redan är belagda med bygg- och utvecklingsförbud är mycket nog. Sverige berömmer sig gärna om att vara en av världens främsta miljönationer, men frågan är om Sverige har råd med en så expansiv miljöpolitik på bekostnad av nödvändiga samhälls- och utvecklingsbehov. Har vi verkligen råd med detta?
Claes Sjölin är advokat och affärsjurist.
***
Läs även: Sverige klarar sig utan ny kärnkraft
