Abortfrågan ger Demokraterna segervittring

I Arizona och Missouri tillkännagav valtjänstemän i förra veckan att aborträttsanhängare hade samlat ihop tillräckligt många namnunderskrifter. Och att folkomröstningar därmed kommer att genomföras på valdagen den 5 november. Vid ett ja blir det lagligt att göra abort till den 24 veckan. Aborträtten kommer samma dag att underställas folkviljan i Colorado, Florida, Maryland, Nevada, New York och South Dakota.  

Nästan varenda abort, med undantag för medicinskt nödläge, har varit olaglig i Missouri sedan juni 2022. I Arizona förbjuder lagen aborter efter 15 veckor även vid medicinska nödlägen.  

Ett av upphoven till att abortfrågan går till folkomröstning i delstaterna kan spåras till mars 2018, när Mississippi antog en delstatslag som innebar att aborter blev förbjudna efter vecka 15. Undantag gällde vid graviditeter där det är medicinskt nödvändigt att genomföra abort för att rädda den gravida kvinnans liv. Eller vid allvarliga fosterskador. Men inte för graviditeter efter våldtäkt eller incest. Mississippibeslutet var ett i raden som gick stick i stäv mot vad Högsta domstolen 1973 i den dom som fick namnet Roe vs Wade hade slagit fast, att varje kvinna har en grundlagsskyddad rätt till personlig integritet när det gäller hennes kropp. Den gav henne stöd för ett beslut att göra abort innan fostret bedömdes som starkt nog att överleva utanför livmodern. Det fastslogs det vara vid 24 veckor. Delstater, slog Högsta Domstolen fast, kan inte hindra någon kvinna från rätten att göra abort.  

Med Roe vs Wade-domen i ryggen begärde den enda abortkliniken i Mississippi att den delstatens federala distriktsdomstol skulle stoppa den nya abortlagen, och så blev det, och med sikte på att välta omkull Roe vs Wade-lagen begärde delstaten Mississippi att fallet prövades i Högsta Domstolen, som nappade. 

Klockan 10 på förmiddagen en sval, halvsolig onsdag den 1:a december 2021 frågade HD-domarna ut företrädare för både Mississippi och dess enda abortklinik. Mississippis advokat, Scott Stewart, beskrev Roe vs Wade som en lag som hade jagat, spökat och förföljt den amerikanska nationen.  

– Den har ingen grund i konstitutionen, den hör inte hemma i vår historia eller våra traditioner, i 50 år har den hållit denna domstol i centrum för en politisk strid den aldrig kan lösa. …ingen annanstans erkänner denna domstol rätten att avsluta ett människoliv.  

Stewart påpekade att den nya Mississippilagen förbjuder aborter efter 15 veckor. 

– Den ger alltså månader för den som vill att utföra en abort. Men innebörden av Roe vs Wade har förgiftat landet.   

Den federala regeringens jurist, Elizabeth Prelogar på justitiedepartementet, påminde om att Högsta Domstolen aldrig har återkallat en rättighet som är så fundamental för så många amerikaner, och så central för deras förmåga att delta fullt ut och jämlikt i samhället.  

– Domstolen bör inte stjälpa en central del av kvinnors frihet, sa Prelogar. 

Julie Riekelman, ett andra ombud för de svarande, påminde om att Mississippis beslut att förbjuda aborter stred mot konstitutionen rakt av, att Högsta domstolen måste stoppa lagen. 

– Den tvingar kvinnor att förbli gravida och föda barn mot sin vilja. Roe-lagen har redan granskats så ofta och varje gång har slagit fast att kvinnans rätt att avsluta en graviditet var en rättsstatsprincip och en frihet som inte går att dra tillbaka.  

Men det gjorde det. I juni 2022 tolkade Högsta Domstolen konstitutionen på ett annat sätt än den gjort 1973 och Roe vs Wade-domen var omkullstjälpt. 

Omsvängningen var en direkt följd av att Donald Trump under sina fyra president-år hade kunnat utse tre nya domare till Högsta Domstolen, som förändrade dess ideologiska balans. Resultat blev att lagstiftningen om aborträtten fördes tillbaka till delstaterna. 

Efter beskedet har en rad republikanskt styrda delstater infört skärpta abortlagar. Samtidigt har stödet för rätten till abort bland amerikaner ökat. Enligt opinionsmätningar anser omkring 70 procent av amerikanerna att abort ska vara tillåtet i alla eller de flesta fall. En majoritet anser att upphävandet av Roe vs Wade-domen var felaktig, och att abortfrågan blir viktig för deras ställningstagande i presidentvalet i höst.  

Majoriteten av amerikanerna är alltså mer liberalt sinnade i dessa frågor än de konservativa hardliners inom det republikanska partiet som drivit igenom omsvängningen. Detta faktum visade sig vara en svaghet för republikanerna i de två senaste valen, och antas förbli det i årets val om abortfrågan hamnar högt upp i den politiska debatten. 

Vilket folkomröstningarna på valdagen ser ut att garantera. 

Karin Henriksson, journalist och författare baserad i Washington sedan många år, säger att de flesta bedömare tycks vara överens om att beslutet kommer att driva upp valdeltagandet. 

– Framför allt bland kvinnor. Kamala Harris kommer att fortsätta att vara talesperson för utökad aborträtt, det ses som en frihetsfråga. Det hon kommer att kunna göra är ju att dels hoppas på en demokratisk majoritet i kongressen, vilket skulle göra det enklare att få igenom federal lagstiftning.  

– I analyserna av Kamala Harris uppträdande och framgång, måste man väga in att hon har haft två år på sig att öva på abortfrågan, hon var talesperson för Bidenadministrationen i den frågan, och var övertygande såvitt man förstod.  

Vad kan hon göra, när Roe vs Wade inte längre gäller? 

– Hon kan driva på, det har redan skett; och demokratiska delstatspolitiker kan driva på, och har redan gjort. Att de har fått igenom förslag och folkomröstningar på valdagen tror man i sig ökar valdeltagandet också i presidentvalet, framför allt bland kvinnor. 

– Kamala Harris kommer fortsätta att vara en talesperson för utökad aborträtt. Och hon kommer att utmåla det som en frihetsfråga.  

Och vad kommer folkomröstningarna att resultera i?  

– Demokraterna har vunnit alla sådana hittills, det finns ett kvinnogap, fler kvinnor röstar, och är trognare väljare, och i år verkar könsklyftan vara djupare än någonsin. Harris har betydligt större stöd bland kvinnor än bland män, och tvärtom: Trump stöd är mycket starkare bland män. 

Hade abortfrågan kunnat bli en stor fråga i valet med Biden? 

Det hade den, men det här är ju första presidentvalet efter Roe vs Wade och med Harris får den också en annan aktualitet, en annan sanning, det blir naturligare med henne. Biden är ju också katolik, men vill inte ta bort abortmöjligheten för andra.  

– Det som hände efter Roe vs Wade, som abortmotståndare kämpat och drömt om detta i årtionden, var att i de delstater som bestämmer sig för det, kunde man likväl införa en abortlagstiftning som tillåter kvinnor att göra abort 

Folkomröstningarna är ännu ett steg mot det, och visar hur central abortfrågan har blivit. 

***

Läs även: Från amerikanskt guld till politiserad sand

Läs även: Demokraterna väljer ny förlorare