Analys: Nätläkarna har mot alla odds lyckats ena höger- och vänsterpolitiker

Regionpolitiker i S och V gillar inte vinster i välfärden. Regionpolitiker i alla partier hatar att inte ha kontroll över kostnaderna. Nätläkarna verkar ha enat dem.

Genom nätläkartjänsten Krys önskan att spänna över allt mer av vårdkedjan tycks de ha bitit sig själva i ett av sina tre ben.

För Kry, störst av nätläkartjänsterna, hade redan tagit sig utanför sjukvårdsapparnas digitala värld genom gå ihop med Helsa vårdcentraler. Att de genom köpet av Medhelp Vårdtjänster också skulle ta över sjukvårdsupplysningen 1177 i Stockholms län blev till slut för mycket.

Igår tvärvände det blågröna styret i Stockholmsregionen och överväger nu att ta över sjukvårdsupplysningen i egen regi istället för att Kry tar över.

Vändningen kom tidigare i år när det likaledes blågröna styret i Västra Götalandsregionen ville stoppa de växande kostnaderna för nätläkarna.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande i Västra Götaland, Jonas Andersson (L), kallade bolagen "en främmande fågel" i svensk hälso- och sjukvård och att de "tar en allt större del av resurskakan för de oftast medicinskt enklaste fallen".

Andra regioner har reagerat på samma sätt.

– Det är fruktansvärt mycket pengar som vi inte har kontroll över, säger Mats-Ola Rödén (L), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande i Region Gotland till Dagens Samhälle.

På tre år har regionens nota stigit från 200 000 kronor till fem miljoner.

Nätläkarna använder avtalet för utomlänsvård. Om du blir sjuk när du befinner dig utanför din hemregion ska du få vård och din hemregion betalar. När du söker vård via nätläkarnas appar skickas räkningen till din hemregion oavsett var du befinner dig.

– Det är en vårdform som vuxit explosionsartat de senaste åren. Vi har gått från blygsamma nivåer till en fördubbling varje år. Det börjar närma sig de nivåerna där vi ser att det dränerar vår egen primärvård i stort och tar utrymme från den utveckling vi behöver där, säger Filip Reinhag (S), regionpolitiker i opposition på Gotland till Läkartidningen.

Och frågan har väckts på fler ställen än i Västra Götaland och Gotland, som i Värmland, Halland och Uppsala.

– Nuvarande ersättningssystem till nätläkarbolagen ger incitament för många, snabba besök, utan ordentlig kontinuitet och uppföljning. Genom att stoppa ersättningarna kan vi satsa på den egna vårdtjänsten men även stärka de fysiska vårdcentralerna, skriver Mats Sandström (S), regionråd i opposition i Värmland i ett pressmeddelande om att de väcker frågan om nätläkarersättningen.

För 2020 räknar Region Värmland med att notan hamnar på 21 miljoner kronor. I Västra Götalandsregionen beräknas kostnaderna för nätläkarna bli 150 miljoner kronor under 2021. I Region Uppsalas kan kostnaden för förra årets nätläkarbesök hamna över 50 miljoner kronor.
Region Uppsala är de som har näst högst kostnader per invånare för nätläkare. I topp ligger Stockholms län med 125 kronor per invånare, följt av Uppsala med 79 kronor och Västra Götalandsregionen med 76 kronor per invånare.

Nätläkarbesöken har visat sig vara flest bland kvinnor i 20-25-årsåldern för att sjunka med stigande ålder. På de ordinarie vårdcentralerna är det gruppen 70- 79 år som står för flest besök.

SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, hänvisar till att det pågår ett arbete med att konstruera en ny modell för hur nätläkarbolag ska ersättas. Och deras rekommendation om ersättning har successivt minskat de senaste åren. 2015 låg ersättningen på över 2 000 kronor för ett digitalt läkarbesök. 2017 sänktes ersättningen till 1 200 och 2019 gick rekommendationen ned till 500 kronor. Men vissa regioner betalar fortfarande högre belopp än så.

Appläkarna kliver in i verkligheten och öppnar vårdcentraler