I valrörelsen avslöjades hur partier kunde föreslå olika upplägg för att kringgå lagen om partifinansiering. Nu vill regeringen ta ett helhetsgrepp om problemet i form av en parlamentarisk utredning.

– Öppenhet och insyn är centrala värden för vår demokrati, det finns goda skäl att se över de här frågorna regelbundet, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Under valrörelsen avslöjade TV4:s Kalla Fakta hur fem av åtta riksdagspartier – alla utom V, MP och C – kunde tänka sig olika upplägg för att kringgå lagen om anonyma partibidrag.

Det föreslogs bulvanupplägg, uppdelade bidrag eller att familjemedlemmar kunde hjälpa till i donationerna.

Kammarkollegiet, som är tillsynsmyndighet, granskade partierna men utredningen lades ned eftersom inga formella fel kunde påvisas.

Gunnar Strömmer, som var partisekreterare vid tillfället, beskrev hur man kunde donera till Moderaterna men också andra aktörer utanför partiet. Han konstaterar att han kunde ha varit stramare i vilken information han lämnade och stannat vid hur man kan stödja partiet.

– En lärdom som jag drog av det var att när man använder de här reglerna ska man ha goda marginaler också när man lämnar information om gåvor.

Nu tillsätter regeringen en parlamentarisk kommitté där alla riksdagens partier ingår för att se över vilken insyn som ska gälla vid partifinansiering och föreslå eventuella åtgärder.

Det finns sedan 2018 ett väldigt begränsat utrymme för partier att ta emot anonyma bidrag.

– Det blir en viktig uppgift för den här utredningen att utvärdera modellen och se om dagens regler är tillräckliga eller bör justeras på olika sätt, säger Gunnar Strömmer.

Kommittén, som ska arbeta fram till i februari 2025, ska också se över om partierna ska behöva redovisa mer av sin ekonomi än i dag – som utgifter, tillgångar och skulder.

Utredningen ska även titta på om särskilda insamlingsorganisationer ska omfattas av en redovisningsskyldighet.

Inför riksdagsvalet 2018 avslöjades hur det högerextrema partiet Alternativ för Sverige beställt 10,3 miljoner valsedlar, en väldigt stor mängd i förhållande till partiets storlek. Finansieringen var oklar och efteråt framkom det att bidragsgivaren var en nystartad ideell förening, AFS-insamling, vilket hindrade insyn.

På senare tid har EU också skakats av en mutskandal, som fått namnet "Qatargate", vilket resulterat i att EU-parlamentet röstat igenom en rad åtgärder för att begränsa lobbyism och utländsk påverkan i parlamentet.

Strömmer lyfter detta och kommittén ska även se över om det bör införas ett "lobbyistregister", eller ett krav på transparens när det gäller kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister.

Vad gäller utländsk påverkan är också det en punkt att se över.

– Redan i dag är det straffbart att ta emot pengar från främmande makt för att påverka opinionen i frågor som rör Sveriges statsskick eller säkerhet. Det är en ganska smal reglering, säger Strömmer och fortsätter:

– Att vi lyfter den frågan är dels i ljuset av ett förändrat omvärldsläge där vi vet att vår inre säkerhet utmanas av statliga aktörer, dels är det en fråga som diskuteras väldigt mycket inom EU.

Utredningen ska ledas av tidigare justitierådet Mats Melin.