Biden och Trump är förlorare båda två

Förlorarnas fejd. Det är vad amerikanerna ägnar sig åt.

Joe Biden är något av en katastrof. Man behöver inte ens citera hans många seniliteter, eller peka på den allmänna känslan av kraftlös förvirring för att dra den slutsatsen. Statistiken räcker.

I augusti förra året möttes kurvorna som mäter andelen som gillar och andelen som ogillar Bidens presidentskap. Sedan har klyftan bara ökat. Nu ger runt 55 procent av amerikanerna tummen ned. Ungefär 40 tummen upp. Så här långt kommen i mandatperioden är det bara en annan president som haft lika lågt nettostöd bland väljarna: Donald Trump.

Donald Trump driver en verklig gräsrotsrörelse. Han håvar in massor av miljoner genom små, privata bidrag från vanliga amerikaner. Även om han inte dominerar offentligheten som han gjorde, kniper han rampljuset när han vill med samma enkla trick som alltid. Men han är ingen vinnare.

Han förlorade mellanårsvalet 2018. Då knep Demokraterna 41 platser i representanthuset. Han förlorade presidentvalet 2020. Därmed hamnade han på listan av mindre illustra enperiodspresidenter som Rutherford B Hayes, James K Polk, Jimmy Carter och, för all del, George H W Bush. Och så nu ännu en besvikelse i ett mellanårsval, några dagar innan han två år i förväg, utan kampanjorganisation och med vacklande stöd, meddelade att han ställer upp 2024.

Amerikanska liberaler och alla deras påhejare runt om i världen älskar att underskatta Donald Trump. Men hans anhängare älskar att överskatta honom. Den gamla halvsanningen att det var Demokraterna som satte honom i Vita huset, genom att envisas med göra Hillary Clinton till sin kandidat, är åtminstone till hälften sann. Det fanns andra kandidater som skulle haft en bättre chans att slå Trump den gången också.

Det betyder inte att något av partierna förmår lära av sina misstag.

Ett mått på Donald Trumps svaghet är att han ligger ungefär jämsides, ofta ett par procentenheter efter, Biden i opinionsundersökningarna, trots Bidens usla popularitet. I en undersökning i USA Today nyligen ville bara 26 procent av väljarna att Biden ska ställa upp till omval, 64 procent ville att han klev åt sidan. Entusiasmen för Trump är inte större: 27 procent ville att han försöker bli president igen, 68 procent ville att han ger upp.

Med de här kandidaterna kommer en majoritet amerikaner att rösta mot den de tycker sämst om, inte för den de tycker bäst om.

Det här är uppenbart för var och en med tillgång till aktuella mätningar och ett uns av politisk fingertoppskänsla. Men vad hjälper det, om det inte finns någon väg ut?

Joe Biden var vid 78 med råge den äldste personen att svära presidenteden. Bara en annan president har tillträtt efter 70-årsdagen: Donald Trump, som var 70 år och 220 dagar. Som blivande 82-åring, inför valet 2024, kunde Biden kliva åt sidan med hänvisning till just åldern, men han har inte antytt något sådant än.

Prestige är ett skäl. Men det finns också andra problem, för vem skulle ersätta Biden? Kamala Harris borde stå först i tur som vicepresident, men hon klarar sig ännu sämre mot Trump än Biden, enligt mätningar. Och Demokraterna riskerar hela tiden att dras ned av sin radikala ytterkant, som redan åstadkommit stor politisk skada, inte minst på västkusten, genom att skära ned polisanslag och lämna fältet fritt för brottslighet och kaos.

För Republikanerna är svårigheten att ta sig ur Trumps grepp. Resultatet i mellanårsvalet kan kanske hjälpa. Att Trump just dragit igång en tvåårig valkampanj i ett land som redan är trött på honom, kan också underlätta. Men säkert är det inte. Partiet har blivit en grupp aktivister, fransigt i kanterna och utan styrsel.

Än så länge är förlorarna vinnare i båda partier.

Läs även: Ron DeSantis – Valets enda vinnare

Läs även: 500 dagar med president Biden