Europol får rätt att massövervaka EU-medborgare

EU:s polisbyrå Europol har under en längre tid lagrat och bearbetat persondata den inte haft rätt till. Nu har EU-parlamentet röstat igenom en lagändring som ger Europol rätt att fortsätta med omfattande datalagring – och dessutom retroaktivt legaliserar den datalagring byrån redan har ägnat sig åt.

Det rör sig om allt från IP-adresser till inlägg i sociala medier. Data samlas in från medlemsländernas myndigheter, IT-företag, sociala medie-företag och, under vissa omständigheter, även länder utanför EU.

Inte nog med det: Europol får också rätt att utveckla algoritmer och AI-system för automatiserat beslutsfattande och så kallat förutspående polisarbete. Den artificiella intelligensen kommer att ”tränas” med persondata från medlemsstaterna, vilket kräver att även data om vanliga, icke brottsmisstänkta medborgare bearbetas.

Tidigare har Europol haft rätt att samla in data enbart om personer med koppling till gränsöverskridande organiserad brottslighet, som terrorism eller narkotikasmuggling. Det innebär inte bara misstänkta, utan även brottsoffer och vittnen. Byrån har dock inte följt dessa begränsningar. 

I september 2020 avslöjade tillsynsmyndigheten EDPS att Europol i själva verket hade byggt upp en omfattande databas med personlig information om minst en kvarts miljon brottsmisstänkta personer, samt icke misstänkta personer de hade kommit i kontakt med. Informationen hade samlats in från nationella polisstyrkor under sex års tid, och kom delvis från krypterade tjänster som Encrochat.

Förespråkare av Europol-reformen menar att utökad samordning på EU-nivå är nödvändig för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

– Europols nya mandat ger myndigheten större utrymme att samordna utredningar och samarbeta med tredjeländer, vilket inte minst är viktigt för att effektivt bekämpa smuggling, trafficking och organiserad brottslighet, säger EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M).

Chloé Berthélémy, policyrådgivare vid integritetsorganisationen European Digital Rights, invänder att det saknas konkreta argument för Europol-reformen:

– Förespråkarna har inte lyckats visa att reformen faktiskt behövs. Den är inte baserad på fakta, utan på ideologi. 

EDPS beordrade i januari i år Europol att radera all information som var äldre än sex månader om den gällde personer utan någon ”etablerad koppling till brottslighet”. Europol fick ett år på sig att gå igenom informationen och sortera bort den som hade lagrats illegalt. Någon sådan rensning kommer dock inte att ske, på grund av en process som påbörjades redan i december 2020, två månader efter att EDPS först hade slagit larm om Europols illegala datalagring. Då föreslog nämligen EU-kommissionen en legalisering av just denna datalagring. Det är denna reform som EU-parlamentet nu har röstat igenom, med 480 ja mot 143 nej.

– Tidslinjen visar ett tydligt samband. Reformen är motiverad av EDPS:s utredning, fortsätter Berthélémy.

Bland de svenska ledamöterna var det enbart Malin Björk (V), Jakop Dalunde (MP) och Pär Holmgren (MP) som röstade emot. För MP-ledamöterna handlade det framför allt om bristen på insyn i hur personuppgifterna kommer att användas. För Malin Björk är det fråga om att värna den personliga integriteten:

– Jag ser för stora risker med detta vad gäller integritetskränkning för privatpersoner. Vi har större förtroende för de nationella polismyndigheterna och deras kompetens.

***

Läs även: Kameraövervakning kan bli vanligare i Sverige – ska utredas av polisen

Läs även: Död eller demokrati?

Läs även: Efterlyst av Kina