Färre myndigheter – men fler byråkrater

I två år har svenska folkets vardag styrts av en tidigare anonym avdelningschef på ett av landets alla ämbetsverk; Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten. Myndigheterna är bjälklaget i det svenska statsbygget, även om gemene Svensson på rak arm bara kan räkna upp en handfull.

Utöver FHM finns 342 stycken, varav de flesta lever ett mycket undanskymt liv, som exempelvis Myndigheten för delaktighet, Elsäkerhetsverket, Alkoholsortimentsnämnden, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Institutet för språk och folkminnen och Skolforskningsinstitutet.

Myndigheterna är för många, för dyra och ineffektiva, röt Liberalernas Nyamko Sabuni på DN Debatt i förra veckan.

– Det finns ett stort utrymme för effektivisering som kan ge bättre tjänster åt medborgarna, säger hon till Fokus.

Antalet myndigheter minskade faktiskt med 119 stycken under alliansens åtta år, från 468 till 349. Men även om var fjärde myndighet försvann ökade antalet anställda under perioden med 10 000 till 235 000. Skälet till det är att minskningen i antal i huvudsak åstadkoms genom att regionala fristående myndigheter slogs samman till en central, exempelvis när länspolismyndigheterna gick upp i Polismyndigheten.

– Vi kunde gjort mer, men 2011 tog det stopp, säger Nyamko Sabuni.  

En ny regering efter valet i höst bör först genomföra regelförenklingar, därefter minska det svällande antalet administrativa stabsfunktioner och sedan se över vilka myndigheter som kan läggas ner eller vars uppgifter kan utföras av andra.

Under Socialdemokraternas åtta rege­ringsår har antalet myndigheter pendlat kring 350, några har lagts ner, andra har bytt huvudman, några har tillkommit. I år skapas två nya: Myndigheten för psykologiskt försvar och Institutet för mänskliga rättigheter. Enligt den borgerliga budget som S regerar på ska Delegationen mot segregation, Delmos med 15 anställda, avvecklas under året.

– Vi borde jämföra med Finland, som har betydligt färre myndigheter även i förhållande till folkmängden. Delmos är ett exempel på hur myndigheter skapas och tenderar att växa. Uppdraget har redan utvecklats av länsstyrelsen i Östergötland och andra klarar uppgifterna bättre, säger Nyamko Sabuni som anser att myndigheternas kostnader borde kunna sänkas genom digitalisering och mer distansarbete som minskar behovet av stora, ofta centralt placerade, kontor.

– Medborgarna upplever att de inte får bra service, medierna granskar och då anställer man folk för att rädda bilden av myndigheten. Antalet kommunikatörer, controllers och andra administratörer växer, men vi vill värna att pengarna går till kärnuppdraget, konstaterar Sabuni.

– Hur mycket vi kan spara? Nej, vi har inte några exakta beräkningar på det. Det viktiga är att undvika att starta nya myndigheter, fokusera på dem vi har och se till att de använder pengarna till kärnuppdraget.

Vilka myndigheter bör få växa?

– Sjukvården måste växa när vi får en större befolkning. Polismyndigheten måste växa, men de har för mycket administrativ personal. Och Försvarsmakten, så att den får två procent av BNP när vi går med i Nato.         

***

Läs även: Oredans Sverige - fifflarnas förlovade land

Läs även: Teodorescu Måwe: Ordet u-land ruskade om Sverigebilden

Läs även: Susanna Popova: Säg sanningen – och bär tyngden av att vara ond

Läs även: Teodorescu Måwe: Hon har makten över våra tankar

Läs även: Sveriges idéklimat påminner om det forna östblockets

Du har väl inte missat? Den svenska invandringspolitikens historia – en artikelserie i tre delar.

Här tecknar du din prenumeration på Fokus.