– Det här greppet ska skärpa straffen för den organiserade brottsligheten, men greppet är bredare än så, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.

Regeringen, med stöd av SD, fattar på torsdagen beslut om att ge riksåklagaren Petra Lundh i uppdrag att leda översynen av straffrätten. Hon kommer att få två år på sig för utredningen.

Riksåklagaren ser precis som Tidöpartierna ett behov av att ta ett helhetsgrepp när straffrätten nu ses över.

– Brottsbalken är gammal, den är mer än 60 år gammal. Den senaste reformen genomfördes 1989, säger Petra Lundh.

Systemet har inte hängt med för att hantera dagens grova brottslighet, som Strömmer kallar för systemhotande. Regeringen vill nu komma bort från att lappa och laga i det straffrättsliga systemet och i stället ta ett helhetsgrepp. Rent konkret ska Petra Lundh bland annat utreda en skärpning av straffskalorna, dubbla straff för gängkriminella, avskaffad mängdrabatt och att mindre hänsyn ska tas till den dömdes personliga omständigheter.

Flera av reformerna innebär att fler dömda kommer att sitta i fängelser och under längre tid. Kriminalvården har gjort en uppskattning att det kommer att behövas runt 5 000 fler fängelseplatser framöver.

TT: Kommer det att behövas ytterligare fängelseplatser med de här förslagen?

– Min uppfattning är att Kriminalvårdens uppskattning från i våras omfattar i princip allt som finns med här, säger Strömmer.

Omstöpningen görs bland annat för att få stopp på gängbrottsligheten, men den har också ett bredare syfte. Tidöpartierna vill att fokus ska skifta från gärningsmannen till fokus på brottsoffer och samhällsskydd.