Fördel för M i avgörande mandatstrid
Moderatledaren Ulf Kristersson blir nästa statsminister, tror experter som TT har pratat med.
Bild: Fredrik Sandberg / TT
Högersidan leder med 175–174 i mandatfördelningen när de röster som lämnats i vallokalerna på söndagen nu räknats färdigt. Men hundratals distrikt återstår att räkna – de så kallade onsdagsrösterna, det vill säga sena förtidsröster och utlandsröster som är indelade i 314 uppsamlingsdistrikt.
– Det kan mycket väl bli tre mandat som skiljer, utan särskilt stora förändringar. Men det är mindre troligt att det går från att bli en blå seger till att bli en rödgrön seger, säger David Karlsson.
Han tillägger att fler mandat till högersidan också är viktigt, då det gör det enklare att bygga upp en stabil riksdagsmajoritet – som inte faller om någon ledamot skulle bli politisk vilde under mandatperioden.
Förtidsröster kan skifta balansen
Svante Linusson, som tidigare arbetat som expert på Valprövningsnämden, gör samma prognos om den slutliga mandatfördelningen.
– M ligger bäst till för att få ett nytt mandat. De har haft mest otur i avrundningen. Och Vänsterpartiet fick ju det sista mandatet, så om det inte går bra för dem i onsdagsrösterna kan de bli av med sitt sista mandat, säger han.
Om V lyckas behålla sina mandat ligger annars S ganska pyrt till, enligt Linusson. S brukar nämligen tillsammans med SD tappa när de så kallade onsdagsrösterna räknas in – enligt statistik från valen 2010, 2014 och 2018. Men tvärsäker på detta scenario är varken Linusson eller Karlsson. Alla sena förtidsröster är en joker i leken.
– Vi hade jättelånga köer till förtidsröstningen och det är kanske en helt annan kategori människor som har förtidsröstat nu än i tidigare val. Det kanske blir S eller C som får en extra skjuts – då kan det bli helt annorlunda, säger Linusson.
– Utlandsrösterna är typiskt en tredjedel av onsdagsrösterna. Kan de vara annorlunda än i andra val? Så kan det vara, tillägger han.
"Vänsterpartiet har haft mest tur"
Linusson – som har varit politiskt aktiv i Centerpartiet – konstaterar samtidigt att den än så länge osäkra mandatfördelningen – där Lag Kristersson leder över Lag Andersson med ett mandat – faktiskt inte speglar röstfördelningen.
Övertaget i antal röster för Kristerssons lag är nämligen 47 000, medan ett mandat motsvarar ungefär 19 000-20 000 röster. Att skillnaden i antal röster inte avspeglas i mandatfördelningen beror på avrundningarna som har gjorts av Valmyndigheten.
– Särskilt Vänsterpartiet har haft mest tur och blivit avrundat uppåt, men även Miljöpartiet, Centern och Socialdemokraterna, säger Linusson.
Räknar med fler onsdagsröster
Vid förra valet 2018 räknade Valmyndigheten drygt 202 000 röster i efterhand. Resultatet blev tre bytta mandat och den rödgröna sidan vann då till slut med den knappaste av majoriteter – 175 mot 174. I år räknar Valmyndigheten med fler "onsdagsröster" eftersom förtidsröstandet har ökat.
– Om det är 300 000 onsdagsröster i år kan det här bli annorlunda, då kan mandatfördelningen bli annorlunda också, säger Linusson.
– Om det då verkligen är jämnt har du kontrollräkningen på Länsstyrelsen också. Där rättar man till diverse fel, men de brukar vara ganska små.
Bland annat brukar en del ogiltigförklarade röster räknas om som giltiga av Länsstyrelsen.
***
Läs även: Ökar MP och V på grund av sommarvärmen?
