Grannländerna: Midsommarröra i Sverige – SD krisens vinnare

Det råder midsommarröra i svensk politik, konstaterar man i nordisk media. Och misstroendeförklaringen tolkas som att SD nu kommit in i värmen.

Text:

Bild: Claudio Bresciani/TT

Frågan för Löfven är var gränsen går mellan kompromiss och självutplåning. Hur länge kan man stå i spagat innan man mister förmågan att stå upp för de egna väljarna? Det undrar Christina Pletten i en kommentar i Aftenposten.

Statsministern blev avsatt på en sak han själv inte är för, på ett förslag som ännu inte är framlagt, av partier med helt olika uppfattningar och motstridiga motiv. Det är sorgligt, men en passande bild av den röra som präglat svensk politik de senaste åren, fortsätter hon. 

Men det är inget unikt tillstånd för Sverige, menar Aftenposten. Många av Europas arbetarpartier har kollapsat de senaste åren. Några av dem har nästan helt försvunnit, som Pasok i Grekland. Några är kraftigt försvagade som franska PS och tyska SPD. I Skandinavien har det gått lite bättre, men också här är partiernas inflytande starkt reducerat. Arbeiderpartiet fick under 30 procent för första gången i valet 2001. De ser nu ut att få 24 procent i valet i höst enligt Poll of polls, konstaterar Christina Pletten.

Och hon fortsätter: ”Breda uppgörelser har varit en del av den nordiska modellens succé. Men om de minsta partierna får sätta premisserna utan att ta ansvar blir resultatet mindre demokrati. Det smartaste Löfven kan göra är troligen att utlysa nyval. Partiledaren bör återfinna sitt politiska fotfäste och föra fram ett tydligare budskap till väljarna. Det bästa politikerna kan göra för demokratin är trots allt att tro på den”.

Hufvudstadsbladet i Finland skriver att ”Partierna i Sverige har fått till stånd en rejäl midsommarröra”. De konstaterar att statsministern fälldes ”efter ett antal ologiska politiska krumbukter som samtidigt är ett tecken på att det politiska landskapet i Sverige är under omvälvning”. Och att följden är en osannolik situation:

”Socialdemokraterna vill egentligen inte alls ha marknadshyror men de tvingades ta med frågan för att kunna få stöd för sin regering. Nu har regeringen fällts i princip på grund av hyresfrågan av bland annat Moderaterna och  Kristdemokraterna – som mer än gärna vill ha en fri hyressättning!”, skriver Tommy Westerlund i ledaren i Hufvudstadsbladet.

Han ser en vinnare på gårdagens misstroendeomröstning – Jimmie Åkesson och SD: ”I vilket fall som helst är SD inte längre i den politiska marginalen i Sverige, snarare i centrum. Det var väl inte så de andra partierna ville att det skulle gå?”

Danska Berlingske placerar också Sverigedemokraterna i centrum efter misstroendeförklaringen:

”Det kan betyda starten på en reguljär politisk revolution, där Sverigedemokraterna och deras 1,1 miljon utstötta väljare äntligen blir lyssnade på. I många år var det annars beskedet till SD-väljarna: att deras åsikter inte var rumsrena. Nu kan de bli avgörande för att säkra en borgerlig svensk regering”, skriver Peter Suppli Benson i Berlingske. 

”För tänk ett land där 1,1 miljoner medborgare röstar på ett parti och sedan får veta av de politiska makthavarna att deras uppfattningar är felaktiga (eller rent av fascistiska, som några politiker har uttryckt det), och att de under inga omständigheter ska räkna med att bli hörda och lyssnade på. Sådan är – eller var – situationen i Sverige. I vart fall till måndag förmiddag. Då drabbades landet av något som kan utvecklas till en politisk revolution”, skriver Berlingske.

Berlingskes politiske kommentator Bent Winther anser också att måndagens riksdagsbeslut ger SD reellt politiskt inflytande:

”Nu kommer svensk politik att likna den danska. Nu är den politiska coronapausen slut. Blir det ett extraval kommer 'parian' SD och partiledaren Jimmie Åkesson för första gången att komma in i värmen”, säger han. 

”Då blir svensk politik normaliserad i förhållande till den situation vi haft i Danmark sedan 2001, då Anders Fogh Rasmussen byggde sin regering med Venstre och Konservative med stöd från Dansk Folkeparti”, fortsätter han.

På Berlingskes ledarsida skriver Pierre Collignon att utstötningen av SD hänger samman ”med den tunga tabuisering av debatter om invandring som präglade Sverige i många år, men som nu är under upplösning”

”En växande andel av svenskarna vill inte längre låta sig nöjas med att kalla sig en ”humanitär stormakt”, som den tidigare borgerliga regeringschefen Reinfeldt sa. De föredrar en mer öppen och ärlig debatt om de utmaningar som flera års massiv invandring har medfört”, skriver Pierre Collignon i Berlingske.