Han var politikens första influencer – nu lämnar Federley alla sina uppdrag

Uppdatering klockan 14.17: I en intervju med Dalarnas Tidningar avslöjar Fredrick Federley att han lämnar politiken och alla sina uppdrag. 

Kanske var han politikens första influencer. Lät sig bjudas av ett tiotal företag på en lyxresa till Kanarieöarna, i syfte att sedan blogga om det på gaysajten Hanky. Gjorde även reklam i en film för vodkamärket Smirnoff av bara farten.

Ja, inte Fredrick Federley alltså, utan hans alter ego, Ursula af Drakbane.

– Det är inte jag som riksdagsledamot som gör det här utan jag åker mer som dragpersonlighet, sa folkvalde Fredrick till Aftonbladet.

Om han kan ta betalt för att blogga om en resa, kan han då ta betalt för att skriva en motion också, frågade medierådgivaren Paul Ronge. Han var inte ensam om att tycka det hela var märkligt. Resan och det betalda bloggandet var en sak, men att han kom undan med det. Aldrig hade väl en politiker kunna borsta av sig frågor om oegentligheter sådär? En ny tid var här, det fattade även de som inte obstruerat eller rest sig upp och lämnat partiet när Fredrick Federley, Annie Lööf och den övriga liberalcentern tog plats i finrummen. Men helt kom han inte undan. I partiledningen fanns det frågor. Det gick rykten om att Fredrick, eller om det var Ursula, även tog droger.

– Jag fick ett erbjudande om att göra drogtester. Det kallades erbjudande men jag visste precis hur det låg till. Om jag inte tackade ja så skulle det omedelbart tolkas som att jag tagit droger, sa Federley till Expressen.

– Om vi har vänner eller anställda som vi misstänker brukar droger, då har vi ett ansvar. Allt annat är orimligt, sa partiledaren Maud Olofsson.

I vilket annat parti som helst hade politiska bedömare kunnat dra ett streck över vederbörandes namn i listan över framtidsnamn. Men inte i Centerpartiet där Fredrick Federley blivit stjärna.

Fredrick Folke Federley är killen från Kungsör som blev reseombudsman på ungdomsförbundet CUF. Då gör man just det titeln säger – reser och träffar i princip alla aktiva. Det öppnade vägen för att bli CUF-ordförande som 24-åring 2002. Och han drog igång sådant som politiker, framförallt inte centerpolitiker, brukar göra.

När han lanserades till riksdagen inför 2006 ordnade han ett kick-off-party för personvalskampanjen och hade pr-byrån Prime som sponsor. Idén i det överliberala sällskapet var att driva kampanjen i bolagsform. Det skulle gå att investera i honom som riksdagsledamot. Men han övergav det:

– Det blir för mycket administration för något som ska pågå i bara nio månader. Och en enskild firma hade gett mig en skattesmäll. Så det blir en traditionell förening i stället, sa han till Resumé.

Men målet att samla in en halv miljon till kampanjen kvarstod.

– Vi börjar samla in pengar i januari. Det behövs till att ordna möten, annonsera och en massa annat. Och jag är faktiskt såld som julklapp. En kille som stöttar min kampanj har köpt en middag med mig till sin flickvän, berättade han.

Kanske är han också den som drivit partiet hårdast i liberal riktning, nyliberal skulle en del säga. Blotta existensen av en Stureplanscenter utmanade i partiet som brukade träffas i bygdegårdar, hålla stämmor i gymnastiksalar och vara lagom sams med partier både höger- och vänsterut.

– Centern har bestått oerhört mycket av småfolk med låga inkomster, och det glömdes bort. Det är fortfarande bortglömt, säger en partiveteran.

Det började redan på CUF-tiden. Han ville införa platt skatt, fortsatt kärnkraft (minns när centerledaren Thorbjörn Fälldin fick var fjärde väljare med sig på att avskaffa kärnkraften) och slopa LAS, Lagen om anställningsskydd.

När salladsbaren Wild’n Fresh i Göteborg sattes i blockad av facket efter att företaget sagt nej till kollektivavtal tog Federley ihop med Dominika Peczynski (känd från Army of Lowers) upp kampen mot facket genom att starta den avtalslösa En Annan Salladsbar i Stockholm. Den fick en kort historia, men hans politiska utmanarstjärna steg på mediehimlen.

[caption id="attachment_649552" align="alignnone" width="991"] Fredrik Federley 2008.[/caption]

Dessförinnan hade han bekänt sin kärlek till näringslivsfinansierade tankesmedjan Timbro på sin blogg (att blogga var stort då): ”Jag älskar Timbro”.

FFF fortsatte:

”Näringslivets tankesmedja Timbro är en av de bästa inrättningar som finns i Sverige. På få ställen kan jag känna mig så hemma som hos den så kallade Timbrohögern”.

Han hävdade att Centerpartiet var ett högerparti, inte ett mittenparti, som de sagt i decennier och kallade CUF för både Centerpartiets och Timbros ungdomsförbund. Det var mer än lovligt radikalt i det gamla Bondeförbundet.

Men Federley var som sagt inte ensam.

Redan i mars 2002 hade han träffat Annie Johansson från Värnamo första gången på ett möte i Jönköping. Hon gjorde en snabb karriär och klev in i CUF-ledningen 2005. Året efter tog båda plats i riksdagen. 2008 hamnade ett förslag på riksdagens bord som innebar att FRA, Försvarets radioanstalt, skulle få starkt utökade möjligheter till signalspaning. Annie och Fredrick hörde till de mer frihetliga, och fronderade mot partiledningen. Dåvarande miljöministern, Andreas Carlgren C, skulle övertala dem. Mötet började på kvällen och höll på till framåt 02.00 på natten. De vidhöll sin linje att säga nej. Hemma i Kungsör fick mamma Birgitta Federley dagen därpå se sin son kämpa med gråten i tv när han debatterade förslaget: ”Under ett av samtalen med min mamma sade hon: Fredrick! Du vet att du måste göra det som är rätt, och det som är rätt kan bara du avgöra. Ingen har valt dig för att du ska gå emot dina övertygelser”.

Men när till slut partiledaren tog till maktspråk tvingades de bångstyriga ungpolitikerna ändra sig, med små eftergifter.

– Alliansen hade ju egen majoritet då, men skulle kunna falla på att några avvek från partiernas linje, sa Fredrick Federley, om det efteråt.

[caption id="attachment_649553" align="alignnone" width="991"] Fredrick Federley med hundarna Harry (den lilla), Annika och Elsa (svart). Foto: Jessica Gow / SCANPIX[/caption]

Den programgrupp som var en del i det som kallades Framtidsbygget i partiet fick inte så stort uppseende när de presenterade sitt förslag den 18 december 2011. Men under julhelgen lästes det med stigande förvåning hos ledande partiföreträdare.

”Staten bör vara så liten som möjligt”, ”beskattning begränsar människors självbestämmande” och, särskilt uppseendeväckande: ”Politiken bör varken avgöra hur många människor man får leva tillsammans med, gifta sig med eller vem som ska ärva ens tillgångar”.

Federley var föräldraledig hösten när programmet skrevs ihop, men hade dessförinnan varit ledamot i gruppen. Och när det landade i centerleden blev det ett jäkla liv. I tidningarna attackerades Annie (nu Lööf) av partiveteraner, hon jagades av reportrar med undersökningar som visade på att partiet riskerade att åka ur riksdagen. Och hur hon själv fick bottenbetyg av väljarna i förtroendemätningar.

– Det var ett stålbad för Annie. Att hon tog sig igenom det gör att hon klarat mer efteråt. I partiet är hon helt ohotad. I politiken är hon lite som Scar i Lejonkungen, det finns lite skräckblandad förtjusning kring henne. Men hon visar vad hon klarar, kommenterade Fredrick Federley den tiden i Fokus förra året.

Nu står hon inför en ny prövning. Avslöjanden om Fredrick relation med en pedofildömd man har slagit ner som en bomb i centern. Det är svårt att se hur partiets ständige överlevare kommer undan den här gången. För partiet finns nog ingen annan lösning än att Federley uppmanas/tvingas att avsäga sig både uppdraget som andre vice ordförande i partiet liksom Europaparlamentplatsen.

– Han är historia, säger en person som fanns med redan när den unge Federleys karriär tog fart.

Centerpartiet gick åt höger med Maud Olofsson och tog därefter en liberal sväng ner till Stureplan med Federley och Lööf, något som accepterats men inte gillats av alla. I vilket annat parti som helst hade den sittande partiledningen varit hotad. Men inte i Centerpartiet.

Partiledningen består i dag av fem personer, förutom Annie Lööf och Federley, andra vice ordföranden Anders W Jonsson, riksdagsledamoten Kristina Yngwe och Muharrem Demirok, C-kommunalråd i Linköping. Ekonomisk-politiske talespersonen Emil Källström är adjungerad till partiledningen och där ingår också (fast inte på stämmomandat) partisekreteraren Michael Arthursson.

Emil Källström är just nu föräldraledig fram till sista mars, men kan bli den som går in som ny andra ordförande. Det var han som skötte de parallella förhandlingarna med Ulf Kristersson och Moderaterna inför regeringsbildningen. Kan väl inte ses som ett allt för stort avsteg från Federley och Lööfs linje.

När man tidigare frågade ledande centerpartister vem som skulle ta över om Annie Lööf skulle välja att avgå har svaret blivit: Emil eller Fredrick.

Numera kan de namnen reduceras till ett.

Federleys politiska framtid är oklar: »Kan bli svårt för honom att sitta kvar«