Intervju med Mikail Yüksel: ”Morgan Johansson är rädd för mig”

”Extremt farligt” och ”syftar till att splittra samhället”. Orden kommer från justitieminister Morgan Johansson (S) ur en intervju i Expressen, där han kommenterar det nya islam- och afrosvensktillvända partiet Nyans.

Den senaste tiden har partiet och dess partiledare Mikail Yüksel fått allt större uppmärksamhet, senast i samband med de upplopp som uppstod i samband med koranbrännaren Rasmus Paludans aktioner kring påsk, då Nyans anordnade manifestation mot koranbränning. 

Även tidigare i år blev Nyans omtalat, i samband med en internationell kampanj där våldsbejakande islamistiska organisationer spred budskapet att den svenska socialtjänsten kidnappar muslimska barn. Aftonbladet skrev att partiet och dess ledare Yüksel, med sitt tidigare samröre med den turk-islamistiska rörelsen Grå Vargarna, stod i bakgrunden för protesterna mot socialtjänsten och Lagen om vård av unga (LVU).

Mikail Yüksel betonar dock att Nyans aldrig har varit aktiva i den utländska kampanjen.

Men vem är egentligen Mikail Yüksel och vad vill han med sin politik? Och varför uttrycks ett så stort motstånd mot honom, till och med av en minister? 

– Morgan Johansson är rädd för mig och mitt parti eftersom han vet att han kommer att tappa väldigt många av sina väljare till oss. Det är därför han yttrar sig så negativt om oss nu. Och han har all anledning. Bara genom Malmös valkrets har vi goda chanser att komma in i riksdagen, säger Yüksel.  

Och det tycks inte bara vara väljare som S tappar till Nyans. Även socialdemokratiska partimedlemmar väljer i allt högre grad att gå över till partiet, om man får tro Mikail Yüksel. Expressen skrev nyligen att ”cirka 20 aktiva socialdemokrater i Malmö förväntas ansluta sig till Partiet Nyans inom kort”.

– Det stämmer att vi får fler och fler ledande socialdemokrater i vårt parti, bland annat Maher Dabbour från S i Malmö och Ibrahim Ben Alaya från Nyköping. Vår andre vice ordförande i dag är också före detta socialdemokrat, säger han. 

Han ser det som ett resultat av att Socialdemokraterna den sista tiden har svikit sin tidigare minoritetsvänliga linje.

­– I dag ser vi ingen skillnad mellan Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas syn på minoritetsgrupper och främst synen på muslimer. Nu stängs fullt fungerande muslimska friskolor ner i S-styrda kommuner, och riksdagsledamöter går ut och säger att islam behöver moderniseras. Samtidigt får kommunala skolor vara kvar där man stänger in barn med utländsk bakgrund på vinden.

Exemplet hämtar han från TV4:s Kalla Fakta där det framkommer att Sorgenfriskolan i Malmö har sorterat ut barn som har stört ordningen och placerat dem i ett särskilt klassrum på översta våningen. 

– Det finns en strukturell rasism i Sverige som inget parti vill eller vågar ta i. Minoritetsgrupper, framför allt afrosvenskar och muslimer, har dokumenterat svårare än andra att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Rapport efter rapport har tydligt visat att arbetsgivare sorterat bort personer med icke-västliga namn när de rekryterar.

Mikail Yüksul är född och uppvuxen i en stad på landsbygden i provinsen Konya i Turkiet. Han kom till Sverige i början av augusti 2001 med sin svensk-turkiska fru som han hade gift sig med året tidigare.  

– Jag gifte mig år 2000 när jag var på semester i Sverige. Det var inte alls planerat, utan jag hittade kärleken. Det finns många i Sverige med rötter i samma ort som jag, som kom hit under 60-talets arbetskraftsinvandring. Det är vanligt att många svensk-turkar gifter sig med någon som bor i Turkiet. Vi brukar skoja om att man blir importerad till Sverige. Sedan flyttade jag till Sverige för att bosätta mig här med min fru 2001. 

Hittade ni kärleken själva eller var det någon som hjälpte er att hitta varandra?

– Jag tror att du vill fråga om det var ett arrangerat äktenskap. Men det var det inte. Det funkar inte så hos oss. Arrangerade äktenskap blir färre och färre i Turkiet och finns bara kvar i vissa delar där. Jag var 18 år gammal när jag gifte mig. Men jag önskar hålla mitt privatliv utanför intervjun, med omtanke om mina nära, säger han. 

Mikail Yüksel började därefter arbeta i vad han kallar ”mindre glamorösa yrken” för att kunna försörja sig, som till exempel diskare, pizzabagare och taxichaufför. Men så småningom hittade han vägen till universitetet. 

– Jag var toppelev i gymnasiet och har alltid önskat att få studera vidare. Under mitt äktenskap hade jag inte möjlighet men senare kunde jag förverkliga drömmarna. Jag kom in på Göteborgs universitet och studerade statsvetenskap eftersom jag alltid har varit intresserad av politik. 

Han berättar att han under en lång period var mycket ensidigt inriktad politiskt, en mörk period som han nu tar avstånd ifrån. 

– Jag isolerade mig mycket från det svenska samhället fram till ungefär 2013. Under den tiden ägnade jag det turkiska samhället mycket större intresse än det svenska. Jag läste turkiska tidningar och tittade bara på turkiska kanaler. Jag hade, ska jag ärligen säga, inte alls koll på vad som hände i Sverige, säger han. 

Han insåg dock snart att han ville stanna i landet och började omvärdera sina åsikter. 

– Mina barn blev mer och mer svenska och pratar knappt turkiska alls. Jag började intressera mig för svensk politik och hur man kan göra det bättre för minoriteter i Sverige. 

Är det vanligt att invandrare isolerar sig från samhället på detta sätt?

– Ja. Man bor här fysiskt, men mentalt bor man kvar i Turkiet eller sitt hemland. Jag började ifrågasätta detta och uppmanade mina landsmän att lära sig mer om samhället här, för att kunna påverka sin situation. 

Hade du åsikter före 2013 som du inte står för i dag?

– Självklart, det kan jag säga med all ärlighet. Min pappa tillhörde ett högernationalistiskt parti i Turkiet och som barn färgas man av de åsikter ens föräldrar har. Jag var tydligt nationalistisk i mitt tankesätt men jag tar tydligt avstånd från det i dag. 

När hans intresse väl hade vaknat för det svenska samhället var det Centerpartiet som Mikail Yüksul valde att söka sig till först. 

– Det fanns två huvudskäl till att jag sökte mig till just Centerpartiet. Det ena var landsbygdsfrågorna. Jag är själv uppvuxen på landet och har alltid varit intresserad av böndernas villkor. Det andra skälet var integrations- och migrationsfrågorna. Deras fria inställning till migrationsfrågan lockade mig. 

Mikail Yüksel säger att han kände sig mycket välkommen i Centerpartiet till en början. Men sedan började det skava internt. Och ett avslöjande i media ledde till att han blev utesluten ur partiet. Uppgifter gjorde gällande att Mikail Yüksel hade försökt att starta en svensk gren av den turkiska högernationalistiska och islamistiska organisationen Grå Vargarna.

– Alltså, jag försökte aldrig att starta en svensk Grå Vargarna. Jag hade kontakt med dem, ja. De frågade mig om jag ville göra det, men jag tackade nej. Hade jag verkligen velat hade jag inte haft några som helst problem, med de kontakter jag hade via min pappa.

Han lyckades dock inte övertyga Centerpartiet om detta och uteslöts 2018, några månader före valet. Enligt Yüksel var det hela en politisk komplott för att bli av med honom. 

– Det handlade om att jag utmanade Annie Lööfs kompis som toppnamn på listan i Göteborg. Från den dag jag sa att jag skulle utmana honom blev det problematiskt för mig i partiet. De visste att jag inte ljög om Grå Vargarna. 

Det finns en inspelning där Mikail Yüksel erkänner ett nära samarbete med Grå Vargarna. En inspelning som offentliggjordes av Göteborgs-Posten med flera. Där säger han bland annat följande till Centerpartiets enhetschef: 

­­”I Sverige har jag försökt att starta upp deras ungdomsorganisation, men när polletten började trilla ner tänkte jag: ’vad håller jag på med?’. Det går inte att driva ett turkiskt politiskt parti i Sverige, vi ser ju i dag vad de gör runt om i Europa.”

Center-chefen säger då i inspelningen att detta till och med kan gynna Mikail Yüksel:

”Har vi bara koll på det så skulle jag säga att det inte är något problem att kandidera, egentligen skulle ju det här kunna vara en styrka. Att du vet om det här och att du har omvärderat, jag tror faktiskt det kan vara en fördel med det här bagaget.”

Enligt Yüksel visar inspelningen bara att han är ärlig med sitt samröre med Grå Vargarna och att han i dag tar avstånd från det, men att Centerpartiet borde fundera över sin inställning.  

– Uttalandet visar att jag fick frågan men tackade nej. Jag kan ju ärligt berätta om detta och att jag nu tar avstånd från vad jag tyckte och gjorde tidigare. 

I februari i år började det spridas rykten i den muslimska världen om att den svenska socialtjänsten kidnappar muslimska barn, placerar dem hos troende kristna familjer, tvingar dem att äta griskött och uppmuntrar dem att dricka alkohol. Det ledde så småningom till demonstrationer både i Göteborg och Stockholm. 

Partiet Nyans kopplades av flera medier samman med kampanjen och Mikail Yüksel intervjuades i samband med demonstrationerna. Där hävdade han att muslimska barn mycket väl kan ha tagits om hand på felaktiga grunder. Men han menar samtidigt att desinformationen har varit stor kring ämnet. 

– Vi har aldrig använt ord som kidnappning och vi var inte aktiva i den kampanjen. Men vi anser definitivt att det finns fel i LVU och att det har begåtts grova felaktigheter. Jag läste senast i går om hur en fyraårig flicka har blivit misshandlad på ett familjehem. 

Anser du att det förekommer rasism inom den svenska socialtjänsten?

– Ja, och det är inte bara jag som säger det. Det säger även de utredningar som har gjorts om socialtjänsten. Fördomar hos utredare kan påverka utredningar. I dag kan vem som helst göra orosanmälningar anonymt, vilket också experter har varnat för. Det finns människor som inte vill ha grannar i slöja och gör orosanmälningar mot barnen bara av den anledningen.

Men om man tvingar barn att ha slöja borde det väl leda till orosanmälningar?

– Det är få barn som har slöja i dag. Men skulle en muslims familj försöka uppfostra en flicka så anser jag inte att det är någon form av hedersförtryck. Men om man med våld och andra medel tvingar flickan till det är det en annan sak. Där går gränsen. 

Efter upploppen i samband med Rasmus Paludans koranbränningar var det flera familjer som blev orosanmälda för att deras barn deltog i upploppen, i vissa fall påhejade av föräldrarna. Var det fel?

– Jag kritiserar systemet med LVU. Men vi står absolut inte bakom att det kastades sten på polisen i samband med koranbränningarna. Vi accepterar inte våld som lösning på problemet.

Ni skriver i partiprogrammet att muslimer dagligen upplever påhopp, våld, skadegörelse och vandalisering. Under påskkravallerna föreföll det vara just muslimer som stod för det riktigt grova våldet.

– Det är fel att påstå att våldsverkarna var muslimer. Vi har ingen statistik över det. De är uppenbarligen inte religiösa. Religiösa muslimer har tagit avstånd från det här. Däremot har vi problem med utanförskap i förorten där unga lätt hamnar i kriminalitet och begår våldsbrott. Det beror inte på etnicitet eller religion.

Samtidigt visar undersökningar att det finns en överrepresentation av utomeuropeiskt födda bland de riktigt grova brotten, som våldtäkt. Närmare 60 procent av alla våldtäktsmän hade utländsk bakgrund, enligt en studie från Lunds universitet från 2021.

– 40 procent var ju etniskt svenska då, som jag förstår. Det är ju inte så stor skillnad. Även etniska svenskar är våldtäktsmän. Hade det varit 70–80 procent hade det varit allvarligare. 

Men de etniska svenskarna är ju så många fler i befolkningen som helhet?

– Ja, men det finns också undersökningar som visar att ekobrottslingar är etniska svenskar i större utsträckning. Det blir fel att spekulera om bakgrund när det handlar om kriminalitet. Det handlar om annat. 

Partiet Nyans har efter upploppen arrangerat manifestationer mot koranbränningar, där de pläderar för åsikten att koranbränningar ska utgöra hets mot folkgrupp. Kritiker menar att det skulle vara en allvarlig inskränkning i yttrandefriheten.  

– Att bränna böcker var något man gjorde på medeltiden för att fördöma vissa idéer. I Danmark har det tolkats som hets mot folkgrupp och vi vill göra detsamma. Rasmus Paludan vill utvisa alla muslimer från Danmark och han bränner böcker utanför moskéer. Det är ett tydligt fall av hets mot folkgrupp. 

Ni vill också göra inskränkningar i yttrandefriheten i fall där yttrandet kan kränka minoriteter, som till exempel avbildningar av profeten Muhammed.

– Att kränka är inget problem. Men när kränkningen går över till hatbrott eller hets mot folkgrupp blir det problem. Att bränna koranen utanför moskéer är ett sådant exempel. 

Samtidigt har ni argumenterat för att man ska bränna ner konstnären Lars Vilks konstverk Nimis. Det skulle ju med samma logik kunna tolkas som ett hatbrott.

– Vilks konstverk Nimis är ett svartbygge. Länsstyrelsen har bränt ner svartbyggen flera gånger tidigare. Svartbyggen ska brännas ner om de inte plockas bort frivilligt. 

Du får ursäkta, men jag har svårt att tro att det är enda anledningen till att ni vill bränna ner Nimis.

– Nej, jag kan också motivera det med tanke på konstnärens bakgrund. Han har umgåtts med kända rasister och antisemiter. Hur kan människors värderingar vara till hans fördel, samtidigt som jag blir utesluten från partier för mitt påstådda samröre med Grå Vargarna? Är det för att han är vit och jag är svart?

På Nyans hemsida kan man läsa om partiets viktigaste frågor. Allra först kommer punkten om afrofobi, som också ägnas det största utrymmet. Där framgår att partiet anser att det finns en strukturell rasism i Sverige mot afrosvenskar och det lyfts krav på att Sverige ska erkänna afrofobi som ett samhällsproblem samt att gruppen afrosvenskar ska erkännas som en nationell minoritetsgrupp. Gruppen ska också särbehandlas positivt genom kvotering i arbetsliv och offentlighet. 

– Afrosvenskar är den grupp där det råder störst rasism. Undersökningar om afrosvenskars villkor på både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden visar detta. Men vi fokuserar på alla grupper. Vi är ett minoritetsvänligt parti och vi har punkter om även kristofobi, samer och snart finns även en punkt om romer. 

Kan det finnas invandrargrupper som utsätter varandra för rasism, när de olika kulturerna skiljer sig så mycket åt?

– Det kan det ju göra. När olika invandrargrupper har olika religioner kan det leda till problem och rasismen mellan invandrargrupper är inte heller bra. Det ska vi inte hålla tyst om. 

Ni vill inrätta en jämlikhetsdatabas för att ta fram statistik utifrån etniska grupptillhörigheter och tillåta positiv särbehandling med hänsyn tagen till ras. Vill ni alltså registrera alla människors ras i Sverige?

– Alltså… jag har förespråkat att ordet ras ska bort från vårt partiprogram. Vi ska inte prata ras. Vi ska prata etnicitet. Det viktiga är att undersöka statistiskt om det förekommer diskriminering gentemot någon etnisk grupp. 

Så ni ska stryka ordet ras ur programmet?

– Vi diskuterar det. 

(I skrivande stund är ordet ras fortfarande kvar i partiprogrammet.) 

Hur ser du på hedersförtryck – finns det vissa kulturer där det förekommer mer än andra?

– Vi behöver diskutera definitionen av hedersförtryck. I dag anklagas många föräldrar för hedersförtryck när de egentligen bara uppfostrar sina barn utifrån sin kultur eller religion. Den rätten ska vara skyddad både i EU-lag och svensk lag. 

Men låt oss ta ett exempel: En flicka i en viss kultur träffar en etniskt svensk pojkvän och flickans familj hotar henne med våld om hon inte slutar träffa honom. Det finns flera exempel på att det till och med har lett till mord. 

– Det är naturligtvis fel. Nyans arbetar för individens frihet att själv forma sitt liv. Hedersförtryck är dåligt och det är fel. Men vi måste diskutera vad hedersförtryck är. 

Journalister som Per Brinkemo och Johanna Bäckström Lerneby har skrivit flera uppmärksammade böcker om hur klansamhällen etableras i Sverige, där man stiftar sina egna lagar och regler, inte sällan utifrån hedersnormer, och utdelar sina egna straff. 

– Jag anser att diskussionen om klaner också lätt blir rasistisk eftersom den tenderar att handla enbart om invandrare. Vi har politiska partier i Sverige som i vissa delar av landet också styrs av klaner. Familjen Sonesson i Skåne är ett exempel. Deras inflytande över den moderata politiken är väldigt stort. Vad gäller invandrade familjestrukturer har polisen faktiskt haft nytta av att samarbeta med familjeöverhuvuden för att komma till rätta med viss problematik.

Men när strukturerna blir utomrättsliga och olagliga, går det verkligen att försvara dem då?

– Jag är inte så säker på att det verkligen förekommer på det sättet. Men låt oss säga att om det förekommer så är det naturligtvis fel. 

På några ställen i Nyans partiprogram hittar man förslag som har stora likheter med partier på högerkanten. Det gäller bland annat punkterna om språkkrav, samt brott och straff. Mikail Yüksel är också tydlig med att icke-svenska medborgare ska utvisas om de begår mycket grova brott i Sverige. 

– Språk är enormt viktigt, inte minst för att man ska kunna tillvarata sina egna rättigheter. Alla som kommer till Sverige ska lära sig bra svenska. Jag vill utreda om vi kan införa obligatorisk svenskundervisning för alla som har invandrat och saknar jobb i Sverige. 

På vissa områden vill ni se skärpta straff, även för invandrade personer utan medborgarskap.

– Ja. Begår man grova brott som våldtäkt och mord ska man utvisas. Vi vill också höja straffen för narkotika- och vapenhandel. Längre straff betyder längre tid som farliga individer inte kan verka i samhället och leda unga in i kriminalitet.