Joe Bidens stöd till Israel kan kosta honom Vita huset
Men vart ska missnöjda arabiska och muslimska väljare ta vägen?
Bild: AP
President Joe Biden vann Demokraternas primärval i Michigan den 27 februari med en solklar marginal. Men det var inget riktigt skäl att fira. Något oroväckande för hans omvalskampanj satte var åttonde demokrat i delstaten kryss i rutan ”uncommitted”, vilket innebär att de inte vill ha något av kandidaterna, inte heller presidenten. Orsaken var Israel-Palestina-konflikten.
Michigan har USA:s största arabisk-amerikanska minoritet; uppskattningsvis över 200 000 personer i en delstat med 10 miljoner invånare. Det är en grupp som länge har varit lojal mot Demokraterna, men Hamas attack mot Israel den 7 oktober kan ha ritat om den politiska kartan. Joe Biden har fördömt massmordet på judar – det största sedan Förintelsen – och upprepade gånger uttryckt solidaritet med Israel. Hans administration stödjer det Israels försvarsmakit med vapen och blockerar FN-resolutioner om vapenvila så länge Hamas kontrollerar Gaza.
Det gillar varken arab-amerikanerna eller den bredare muslimska minoriteten. Primärvalet i Michigan ackompanjerades av demonstrationer mot Biden med plakat som ”Genocide Joe has to go” (”Folkmords-Joe” anspelar på anklagelsen att Israels motattack mot Hamas utgör ett folkmord). Flera organisationer kampanjar mot presidenten och kräver att USA stödjer kraven på vapenvila och drar tillbaka sitt stöd till Israels militär. I Dearborn, en stad där majoriteten av invånarna har sitt ursprung i Mellanöstern eller Nordamerika, uppmanade borgmästaren Abdullah Hammoud sina väljare att rösta emot Biden. 56 procent av stadens demokrater följde hans exempel och kryssade ”uncommitted”.
Samtidigt har de missnöjda väljarna inte många alternativ. Presidentvalet till hösten ser ut att stå mellan Biden och Donald Trump, som också stödjer Israel och dessutom flyttade USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem, en handling med påtagligt symbolvärde. Och hans så kallade ”Muslim ban” (ett inreseförbud för personer från länder med hög risk för terrorhandlingar mot USA, varav de flesta är muslimska) var föga populärt bland amerikanska muslimer.
Så kanske har Biden tänkt att hans Israelpolitik inte kommer att påverka hans möjligheter att bli omvald, för vart skulle missnöjda arabiska och muslimska väljare annars ta vägen? Men primärvalet i Michigan fick varningslamporna att tändas. I intervjuer påstår sig en del av de muslimska väljarna till och med att de är beredda att rösta på Trump för att straffa Biden.
Visserligen är Michigan en relativt liten delstat – 10 miljoner invånare i ett land med 340 miljoner. Men det är också en delstat vars majoritet tenderar att pendla fram och tillbaka mellan Demokraterna och Republikanerna, vilket i det amerikanska valsystemet ger väljarna där en oproportionerligt stor betydelse.
2020 vann Joe Biden staten med bara 150 000 rösters marginal, alltså mindre än delstatens arabisk-amerikanska minoritet. Och i Arizona och Georgia, två andra så kallade swing states, ser situationen likartad ut; senast vann Biden med strax över 10 000 röster, medan den arabisk-amerikanska gruppen är närmare 60 000. Om det blir lika jämnt i höst är det inte helt otänkbart att Israel-Palestina-konflikten blir en valfråga, trots allt.
***
