Kan Macron återta kontrollen med ett nyval efter EU-fiaskot?
Det finns en plan bakom Macrons utlysning av nyval till Nationalförsamlingen. Men beslutet har många, uppenbara risker.
Bild: AP
Jordan Bardella, toppkandidat i EU-valet för Marine Le Pens parti Nationell samling, lockade många missnöjesröster under valkampanjen genom att hävda att han skulle upplösa Frankrikes parlament, Nationalförsamlingen, direkt efter EU-valet. Experter och politiska motståndare fnös åt detta påstående eftersom det tekniskt sett är omöjligt – och dessutom inte hade med EU-valet att göra. Att det i stället blev president Emmanuel Macron som infriade Bardellas vallöfte genom att utlysa nyval – dessutom redan under valdagen i söndags – var dock ingen beredd på.
Eller åtminstone nästan ingen. Dagen efter Macrons chockbesked, levererat från en mycket sammanbiten president, avslöjades att en liten, topphemlig grupp hade arbetat med det i månader. Bakgrunden är att presidenten så länge har haft svårt att få igenom viktiga reformer, inklusive ett nytt pensionssystem, genom Nationalförsamlingen. Detta då hans eget parti Renaissance har misslyckats med att skapa en stabil majoritet. Nationell samlings stora framgång i EU-valet – det är nu det största enskilda partiet i Europaparlamentet med ett mandat mer än tyska CDU/CSU – befarades förvärra situationen genom att öka missnöjet med presidenten och regeringen. För att undvika en långsam politisk död under Macrons sista tre år i Elyséepalatset kom han fram till slutsatsen att ett nyval är enda sättet att ändra spelplanen och blåsa nytt liv i den svårmanövrerade franska politiken.
”Jag litar på er, kära landsmän, och på det franska folkets förmåga att göra rätt val för sig själva och för kommande generationer”, sa presidenten i sitt tal samtidigt som han varnade för de konsekvenser som högerextrema partier kan få för både Frankrike och Europa.
Men Emmanuel Macrons beslut är riskabelt. Enligt färska opinionsundersökningar kan Nationell samling tredubbla antalet mandat i parlamentet, medan Macrons mittenallians ser ut att halveras. Men även vid en så massiv valseger skulle Nationell samling inte nå egen majoritet, och nu pågår intensiva förhandlingar mellan olika partier för att försöka skapa allianser som kan ge dem övertaget. Frankrikes partier på vänsterflanken, som tidigare gått hårt åt varandra under EU-valrörelsen, går nu samman i en koalition för att bekämpa ”extremhögerns rasistprojekt”.
Vad händer då med Macron i allt detta? Att Nationalförsamlingen ombildas påverkar inte i sig presidentens roll. Det franska systemet påminner om det amerikanska där presidenten och kongressen väljs i separata val och inte alltid kommer från samma parti eller drar jämnt.
Däremot kan det innebära att president Macron måste styra tillsammans med en regering som är i opposition till honom, så kallad ”cohabitation” vilket har förekommit ganska ofta genom åren. Ett möjligt scenario är att Jordan Bardella blir ny premiärminister och den som sedan väljer ut regeringen. En regering ledd av ytterhögern tillsammans med en mittenpresident vore dock knappast optimalt för att skapa tydlighet i fransk politik.
Åsikterna om Macrons beslut att utlysa nyval är delade. Vissa ser det som ett sätt för presidenten att återta kontrollen, medan andra är kritiska och anser att Macron mer eller mindre lämnar över makten till Nationell samling. Det finns också spekulationer om att han hoppas att Nationell samling visar sig vara icke regeringsdugliga, så att det blir svårare för partiets kandidat att vinna presidentvalet 2027, ett val där Emmanuel Macron dock själv inte får ställa upp.
Nu väntar hur som helst intensiva veckor av kampanjande före valet som genomförs i två steg, med första omgången den 30 juni. De två kandidater som får flest röster i en valkrets (om ingen får mer än 50 procent redan i första omgången) går vidare till andra omgången. Detta system innebär ett extra moment av spänning eftersom politiska motståndare ibland förenar sig för att rösta bort än ännu större fiende i andra omgången, så att tvåan från första omgången vinner valkretsen. Den 7 juli får vi veta hur president Macrons dramatiska beslut påverkar Frankrikes – och även i viss mån Europas – framtid.
***
Läs även: En fransk Churchill på dunderhonung
Läs även: Så ska Frankrike få bukt med islamismen