Obruten svit för talmannen – trots Kristerssons nej

Moderatledaren Ulf Kristersson gav på torsdagen upp försöket att bilda en ny regering. Kristersson hade fått en tidsfrist till på fredag på sig av talman Andreas Norlén att bilda ett regeringsalternativ, men sade på en pressträff att matematiken för detta inte höll. Kristersson hade fört samtal med Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna, men släppte försöket då hans regeringsalternativ skulle få stöd av endast 174 mandat. 

– Jag drar slutsatsen att det finns 175 mandat som kommer att säga nej till en ny regering, sade Ulf Kristersson.

Strax därefter meddelade talmannen att uppdraget gått vidare till Stefan Löfven. Löfven måste senast på måndag ge besked om han har samlat ihop ett regeringsunderlag. I sådana fall skulle en omröstning kunna ske i mitten av nästa vecka. 

Talmannen har i sitt uppdrag fyra försök på sig att vaska fram en ny regering, därefter går processen vidare mot extraval. Men trots att Kristersson kastade in handduken på torsdagen räknas det inte formellt som ett försök, och Sverige har inte närmat sig ett extraval, förklarar Marja Lemne, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

– Det återstår fyra försök, för det har inte gått till någon votering. Talmannen måste alltså föreslå en statsministerkandidat för riksdagen. Riksdagen voterar. Då är det ett försök, säger hon.

Det är så det är reglerat i lag?

– Ja, när förslagen har fallit fyra gånger i kammaren, då är nästa steg extraval.

Regeringsbildningen efter valet 2018 tog 134 dagar. Andreas Norlén har lovat att det kommer att gå snabbare den här gången. Men någon gräns för hur länge Sverige kan styras av en övergångsregering finns det tekniskt sett inte.

– Ja, hur länge kan man ha expeditionsministär, som det heter i normala länder, vi kallar det övergångsregering? Det finns ingen gräns reglerat. Men jag tror på talmannen, han har nog ambitionen att det ska gå raskt. Han var väldigt generös förra gången och gav partiledarna 14 dagars tidsfrist, nu är det tre dagar som gäller. Det marscherar på raskt.

Som jämförelse nämner Marja Lemne att Belgien haft övergångsregeringar som styrt sammanhängande i nästan två års tid. Att det måste ske en formell omröstning i riksdagen tror hon däremot inte används som kryphål för att dra ut på en övergångsregeringstid vid makten. En övergångsregering har i stort sett samma makt som en ”vanlig” regering.

– Den har möjligheter i krislägen. Det enda formellt sett som en övergångsregering inte kan göra är att utlysa extraval. För det blir det bara när fyra kandidater har fallit i omröstning i riksdagen, säger hon.

Enligt Ulf Kristersson gick plus och minus inte ihop i hans försök att bilda en ny regering. Politiska vildar oc att tidigare osäkra kort rättat sig efter partilinjen gjorde utfallet för jämnt. Kristersson hade trots detta ändå kunnat röstas igenom som statsminister, påpekar Marja Lemna.

– Man vet aldrig vilka som hade lyckats utebli. Men jag tycker att man ska ställa krav på de vi väljer till riksdagen att de ska vara där när man väljer statsminister. Det är väl bra om man ska närvara någon gång.

Hur ser utsikterna ut för Löfven?

– Jag tror det finns goda utsikter att han klarar omröstningen. Det bygger på att inte Vänstern röstar emot. Men på något sätt måste han få till att det finns någon sorts kommunikation med både Centerpartiet och Vänsterpartiet.