Osäkra väljare maktfaktor i valet

Med tre veckor kvar till valet ställer sig många frågan ”vilket parti ska jag rösta på?”. I alla fall om man får tro Statistiska Centralbyråns partisympatiundersökningar. Två gånger om året mäter myndigheten vilka partier svenska folket sympatiserar med, och vilka de skulle rösta på om det vore val vid just det tillfället. Och ju närmare ett ordinarie riksdagsval vi kommer, desto större blir osäkerheten i väljarkåren, visar SCB:s siffror. I maj i år visste inte var femte väljare, 20 procent, vilket parti de skulle rösta på.

Direkt efter ett genomfört riksdagsval minskar dock osäkerheten. I november 2018 uppgav till exempel bara 13 procent att de inte visste vilket parti de skulle rösta på. Ju längre mandatperioden fortskrider växer osäkerheten igen. Och mönstret upprepar sig val efter val.

– Osäkerheten går ner direkt efter ett riksdagsval, för då har man gjort sitt val. Sen ökar gruppen osäkra väljare under mandatperioden, för att vara som högst i vår majmätning inför valet, säger Mikaela Järnbert, statistiker på SCB.

Osäkerheten inför valdagen kan få stor effekt på valets utgång. Opinionsundersökningar visar att det är jämnt mellan de olika regeringsunderlagen S-V-MP-C och L-KD-M-SD. Väljarna som inte har bestämt sig än har potential att vara tungan på vågen mellan blocken. I Novus/SVT:s väljarbarometer i augusti var det dryga 6 procent som svarade ”Vet ej” på frågan hur de skulle rösta. I år kan läget vara extra ovisst i väljarkåren, spår Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Den politiska kartan har ritats om, bland annat genom att Centerpartiet öppet uttryckt sitt stöd för Magdalena Andersson (S).

– Ja, det här valet är speciellt. Det har skett stora ompositioneringar. Och det i sin tur bidrar till ännu större osäkerhet, säger Tommy Möller.

Partierna har inte bara väljare som svarar ”vet ej” att brottas med, utan benägenheten att rösta på samma parti år ut och år in har dessutom minskat. I förra valet var det drygt en tredjedel som bytte parti från valet dessförinnan. Väljarna bestämmer sig också allt senare för vilka de ska rösta på. 1964 bestämde 18 procent partivalet under valrörelsen. 2018 var siffran uppe i 60 procent. Partiidentifikationen, känslan av anhängarskap, har sjunkit kraftigt, förklarar Tommy Möller.

– Går man tillbaka några decennier var det två tredjedelar som hade en känsla av att vara partister. Nu är det ungefär 25 procent som är partiidentifierade.

Partier som får stora anstormningar nya väljare vid ett val bör dock inte räkna alltför mycket med att behålla de rösterna till nästa val. Har man en gång bytt parti är det lätt att göra det igen.

– Partier som får nya väljare anpassar ofta politiken efter dem. Men just de nya väljarna är i allmänhet inte lika övertygade. Det är ju rörliga väljare man får in.

Riskerar partierna att avskräcka kärnväljarna om man anpassar sig för mycket efter de rörliga väljarna?

– Partierna har ibland tenderat att ta sina kärnväljare för givna. Vad historien har visat kan man inte göra det. Även de man tror är de säkra väljarna är inte alltid säkra.

Tommy Möller nämner Fredrik Reinfeldts Nya Moderaterna som exempel. Partiet var mycket framgångsrikt i det korta perspektivet med att locka nya väljare. Men i det långa loppet ledde det nya politiska varumärket till att M blödde väljare till SD.

– Det handlar om förtroende och trovärdighet. Att det fortsatt röra sig väljare från M till SD även efter att man lagt om kursen beror på att många tänker: Ja, vi hör att ni numera tycker som jag, men kan man lita på att ni gör det efter nästa val?

I årets val är osäkerhetsfaktorn störst kring Centerpartiet och Liberalerna, säger Tommy Möller. 

– Då tänker jag lite vänsterlutande, liberalt orienterade allmänborgerliga väljare utan stark partiidentifikation. Väljare som kan tänka sig rösta på Liberalerna, Moderaterna i någon mån, och Centerpartiet. Då kommer regeringsfrågan in som en faktor som sorterar bort de väljare som inte kan tänka sig ha en socialdemokratisk statsminister.

– Men det ska vägas mot hur mycket man ogillar SD och hur rädd man är för att SD kan få inflytande. Det är i precis den skärningspunkten valet kommer avgöras. Hur många kommer rösta på Centerpartiet och hur många kommer rösta på Liberalerna?

***

Läs även: Alice Teodorescu Måwe: Därför låtsas Socialdemokraterna att de är i opposition

Läs även: Johan Hakelius: Leve de politiska vildarna