Österrike vill bygga stängsel mot Turkiet

Frågan om att bygga en barriär längs den bulgarisk-turkiska gränsen har lyfts av Österrikes förbundskansler Karl Nehammer.

Han vill att EU pytsar in omkring två miljarder euro för en sådan konstruktion och anledningen är ett ökat antal migranter via Medelhavet och Balkan.

Under torsdagen samlas EU:s migrationsministrar på Arlanda stad utanför Stockholm för det första informella rådsmötet under Sveriges ordförandeskap. Sverige tog över ordförandeklubban vid årsskiftet och leder nu arbetet i ministerrådet.

På väg in till mötet säger Sveriges EU:s kommissionär Ylva Johansson att det inte finns några pengar i EU-budgeten för att bygga murar eller stängsel.

– Om vi skulle lägga pengar på murar och stängsel så skulle det inte finnas pengar till annat, säger hon.

Även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har starkt motsatt sig en sådan lösning.

Samtidigt trycker andra länder på. Litauen har på eget bevåg satt upp ett taggtrådsstängsel mot gränsen till Belarus efter att grannlandet använt sig av migranter i en slags hybridkrigföring.

Helst vill Johansson och Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) prata om att öka återvändandet. Fler som fått avslag på sina asylansökningar ska utvisas till sina ursprungsländer, är budskapet.

Under 2021 återvände 21 procent av de 340 000 migranter som fick avslag, enligt EU-statistik. Två av tre som söker sig till Europa har inte skyddsskäl, säger Malmer Stenergard.

– Till länder som vägrar att samarbeta med Sverige genom att inte återta sina egna medborgare så vill vi kunna använda möjligheterna att suspendera fri visering, säger hon.

Det kan handla om dyrare visum eller längre handläggningstider. Migrationsministern utesluter samtidigt inte att man diskuterar barriärfrågan på mötet. Utöver hot om visum-åtgärder så kan bistånd och handel vara ett annat påtryckningsmedel.

EU har särskilt svårt att samarbeta med länder som Gambia, Irak, Bangladesh, Senegal och Afghanistan, efter att talibanerna tagit över makten där. Även Marocko och Algeriet nämns i sammanhanget.

Ett problem för att få människor att återvända är att de saknar id-handlingar.

– De har inte pass, de gör sig av med id-handlingar och kan inte resa. De måste ha ett resedokument som utfärdats av sitt hemland eller som hemlandet accepterar, säger Johansson.

Hon tycker inte att man behöver vänta på EU:s stora migrationspaket, som väntas vara klart 2024, innan man ökar pressen på tredje land.

Samtidigt har EU:s gränsmyndighet Frontex fått utökat mandat för att öka återvändandet.

En annan het fråga som Danmark tar upp är den om att upprätta asylcenter utanför EU:s gränser, till exempel i Afrika.

Danmarks migrationsminister Kaare Dybvad Bek hoppas att fler EU-länder ska förstå fördelarna med en sådan modell. Att få med sig alla 27 har han dock svårt att se framför sig.

– Men som en sista utväg får vi göra det själva i ett samarbete mellan Danmark och till exempel Rwanda, säger han på väg in till mötet.

Samtidigt var det svårt att föreställa sig att frågor som lyftes på EU-nivå för fem år sedan skulle bli verklighet, säger Dybvad Bek.

Läs även: Sverige tar EU-klubban med en gäspning

Läs även: Maria Malmer Stenergard