Pustans Putin mot tredje raka

Epitetet »Puszta-Putin« fäste tidigt vid Viktor Orbán, bara några månader hade gått efter valsegern 2010 innan omvärlden förstod vartåt det barkade. Med Orbán som premiärminister styrde Ungern österut, bort från Bryssel i riktning mot Moskva.

Man skulle kunna tro att det ryska anfallet på Ukraina, sex veckor före det ungerska valet 3 april, vore förödande för en politiker med en så tydlig koppling till Ryssland. Opinionssiffrorna tyder dock på att Viktor Orbán och hans Fidesz går mot ännu en valseger – detta trots att oppositionen enats från höger till vänster för att få ett slut på Orbán-eran.

Kriget innebär ändå ett dilemma för Viktor Orbán. När länder som Tyskland djupt ångrar sitt beroende av rysk gas och gör allt för att komma ur fällan åker Orbán till Bryssel med ett enda syfte; att förhindra radikala energisanktioner.

Beroendet av rysk gas är inte bara omfattande, det förefaller också vara självvalt. Nästan alla ungerska hushåll, 85 procent, värmer sina hem med gas och 80 procent av gasen kommer från Ryssland. Merparten av oljan, 65 procent, kommer också från Ryssland.

Även elförsörjningen är beroende av Rysslands goda vilja.

Utanför den lilla staden Paks söder om Budapest ligger Ungerns hittills enda kärnkraftverk, byggt med rysk teknik under Sovjettiden. Här ska ytterligare två reaktorer komma till med rysk teknik och ryska krediter.

När Orbán besökte Putin några veckor före anfallet betonade de två ledarna också hur mycket handeln mellan länderna ökat bara det senaste året.

Så Viktor Orbán väljer sina ord när han yttrar sig om Rysslands invasion av Ukraina. Hans val blir att tala om »kriget«, utan att göra skillnad på angripare och offer.

Samtidigt som Tjeckiens och Polens premiärministrar den 15 mars vidtog en riskfylld tågresa till Kiev för att besöka den ukrainske presidenten firade Ungern en av sina nationaldagar. Orbán talade på Kossuth-torget i Budapest.

– Ryssland ser till sina intressen, Ukraina ser till sina. Vi måste se till våra egna intressen, varken USA eller Bryssel tillvaratar dem, sa Orbán.

Avgörande för Orbán var att behålla ett »strategiskt lugn« och hålla sig utanför alla krigshandlingar.

Orbán-regeringen förbjöd också tidigt vapentransporter genom landet. Från regeringskansliet sa man att det fanns risk för attacker när vapnen kommit över gränsen och det skulle göra den ungersktalande minoriteten i Ukraina till måltavlor.

– Säkerheten för ungrarna i Transkarpatien är viktigast för Ungern, förklarade den ansvarige ministern enligt en av många så kallade information notes från regeringen.

Däremot skickar Ungern mat och andra förnödenheter till Ukraina och hjälper de flyktingar som kommer över gränsen.

I sitt tal på nationaldagen kallade Orbán oppositionen för »krigshetsare« som vill skicka vapen till Ukraina.

– Valet står mellan en fredshöger och en krigsvänster, konstaterade Fidesz-ledaren.

Oppositionella röster har svårt att göra sig hörda, de statliga medierna är hårt styrda, de privata har i allt högre grad fått regeringstrogna ägare.

Mediainstitutet Mérték i Budapest granskade under krigets tredje vecka det nyhetsprogram som sänds vid lunchtid i public service-radion och som har en stor publik, framför allt bland de äldre.

Mérték kom fram till att rapporteringen om själva skeendet var korrekt, anmärkningsvärt var snarare det som saknades – ingenting om vad som utlöst kriget, Putin nämndes aldrig vid namn, inte heller något om hur medierna håller det ryska folket ovetande.

När den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i förra veckan talade till EU-ländernas ledare per videolänk hade han en hälsning till var och en av dem. Allra sist kom han till Ungern.

– Ni måste bestämma er för vem ni är med, sa han.

Orbáns kommentar kom några dagar senare:

– Svaret på frågan är att Ungern är på Ungerns sida.

Alltsedan valet 2010 har Fidesz, och ett mycket litet kristdemokratiskt parti, vunnit ytterligare två val och styrt landet med två tredjedelsmajoritet.

Oppositionen har varit svag och splittrad tills man till sist beslutade sig att enas från höger till vänster – från det beryktade Jobbik till socialistpartiet MSZP.

Till gemensam premiärministerkandidat har oppositionen utsett Péter Márki-Zay – en 49-årig katolsk sjubarnsfar som beskriver sig själv som besviken före detta Fidesz-väljare. För fyra år sedan blev han som oberoende kandidat vald till borgmästare i den lilla staden Hódmezövásárhely i centrala Ungern.

De Fidesz-trogna medierna kallar den enade oppositionen konsekvent för »vänstern«, trots Jobbik och Márki-Zay, och ger den lite utrymme.

Osse (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) lämnade en bitvis mycket kritisk rapport efter det förra valet 2018 och kritiserade framför allt det ojämlika förhållandet mellan regeringspartiet Fidesz och oppositionen. Fidesz nyttjade statliga medel i sin kampanj och public service favoriserade regeringen. Det förhindrade en »genuin politisk debatt« för att göra väljarna fullt informerade.

Vid årets val genomför OSSE en fullskalig observation med 14 experter på plats i Budapest, 18 observatörer ute i landet sedan 5 mars och ytterligare 200 runt valdagen. I en första rapport daterad 21 mars skriver man att kritiken från 2018 inte beaktats.

Regeringen tillbakavisade rapporten med sedvanligt burdusa formuleringar och anklagade OSSE för »att så tvivel kring Ungerns valsystem för att ha en färdig förklaring när vänstern förlorar valet«. <

***

Läs även: Ungerns antisemitiska arv

Läs även: Putin har fatalt underskattat den fria världen

Vill du få Fokus i brevlådan varje vecka – eller enbart digitalt? Här tecknar du din prenumeration.