Räkna med mera makt åt samerna
Stora investeringar i norra Sverige leder till att samerna flyttar fram sina positioner.
Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Söndagen den 16 maj har 9 220 röstberättigade samer möjlighet att välja ett nytt sameting.
Valet kommer mitt i en brytningstid för den samiska befolkningen i Sverige. För drygt ett år sedan gav Högsta domstolen samebyn Girjas ensamrätt till jakt och fiske inom sitt område i Norrbotten. Ett folk som i århundraden vant sig vid att bli överkört av staten vann plötsligt en stor seger.
Mycket riktigt tar markfrågorna stor plats i partiernas valmanifest inför valet.
I ett försök att hantera följderna av Girjasdomen tillsatte regeringen i slutet av april en översyn av rennäringslagen. En parlamentarisk kommitté ska under fyra år försöka mejsla fram en ny lagstiftning. Samtliga partier i sametinget kommer att vara representerade i utredningen.
– Det som är viktigt med Girjasdomen är att Högsta domstolen slår fast att staten inte har så stora rättigheter som den trott. Om rättigheter är grundat i långvarigt bruk kan staten inte göra hur som helst, säger Christina Allard, biträdande professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Nio partier i två block
Sametinget är en hybrid mellan parlament, myndighet och intresseorganisation. Inget av riksdagspartierna ställer upp i valet utan väljarna röstar på samiska partier.
De nio partierna i sametinget är grovt beskrivet indelade i två block, där det ena består av partier som främst driver frågor kopplade till rennäringen och det andra representerar samer som inte äger renar.
Rättigheterna till jakt och fiske är inte den enda frågan där blickarna riktas mot Sápmi. De kommande decennierna kommer över tusen miljarder kronor att investeras i de två nordligaste länen.
Det handlar om fossilfri stålindustri, nya gruvor och mängder av vindkraftverk. Till det kommer all infrastruktur – kraftledningar, järnväg och vägar – som krävs för att satsningarna ska bli verklighet.
I den globala kapplöpningen om hållbarhet ser norra Sverige ut att bli en stor vinnare. Men ursprungsbefolkningen, samerna, riskerar att komma i kläm. Mycket av den omvälvande utvecklingen är tänkt att ske på marker där de levt och verkat i generationer.
Sedan starten 1993 har sametinget fått ett stort inflytande över språk- och kulturfrågor och är också tillsynsmyndighet för rennäringen. Men i frågorna som betyder mest för samerna – det som rör land och vatten – är det än så länge tvärstopp.
Där har sametinget varit en intresseorganisation bland andra, hänvisade till opinionsbildning och domstolar. Efter segern i Girjas är samerna redo att flytta fram positionerna.
– Flera andra samebyar ligger i startgroparna för att göra samma resa i domstolarna som Girjas. Det är lite av »enough’s enough«, säger Christina Allard.
Måhända är sametinget på väg att stärka sin ställning även formellt. Vid sidan av att reda ut följderna av Girjasdomen pågår ett arbete i Regeringskansliet med en så kallad konsultationsordning.
Planen är att regering, kommuner och myndigheter får en lagstadgad skyldighet att konsultera sametinget och andra företrädare innan beslut fattas i ärenden som är viktiga för samerna.
– En konsultationsordning skulle innebära att sametinget får en annan roll som företrädare för det samiska folket, både när det gäller lagförslag och när det handlar om intrång i markerna, säger Christina Allard.
Lagförslaget drogs tillbaka i vintras eftersom det saknades majoritet i riksdagen. Partierna till höger tyckte att samerna fick för stort inflytande medan Vänsterpartiet menade att konsultationsordningen gav samerna för lite att säga till om. Att förslaget kommer tillbaka till riksdagen i någon form är en lågoddsare, då våra grannländer redan har en sådan lag. Så oavsett vad som händer: Räkna med att höra av sametinget de kommande åren.
