Tomma stolar ska fyllas i Löfvens regering – dessa spås bli nya ministrar
Bild: TT
Biståndsminister Peter Eriksson lämnade regeringen i december och miljö- och klimatminister Isabella Lövin gjorde det i helgen. De måste ersättas, och på en av posterna betraktas nya språkröret Märta Stenevi som given.
I regeringspusslet så här långt verkar det stå rätt klart att ny som miljö- och klimatminister blir Per Bolund, som i dag är finansmarknads- och bostadsminister. Bland de som skulle kunna ta över den senare uppgiften finns Karolina Skog, som då skulle göra comeback. Hon var miljöminister 2016-2017, men fick maka på sig när Lövins roll skulle breddas.
Mot talar möjligen att både hon och Stenevi har en bakgrund som MP-kommunalråd med ansvar för stadsbyggnadsfrågor i Malmö. Märta Stenevi efterträdde Karolina Skog på den posten. För talar att Skog skulle kunna överta Bolunds frågor rakt av. Bostadspolitik är ingen man läser in på en eftermiddag, och hon är i dag partiets talesperson i ekonomipolitiska frågor.
Vem som blir vice statsminister efter Isabella Lövin har däremot marginell betydelse. Om Stefan Löfven inte kan leda regeringen är det regeringens ålderspresident Morgan Johansson som gör det.
”Men Miljöpartiet blev väldigt imponerade när de fick posten, så det hade nog betydelse i regeringspusslet”, säger en S-källa.
[caption id="attachment_651216" align="alignnone" width="991"]
Märta Stenevi väntas bli minister sedan hon valts som ny språkrör i Miljöpartiet.[/caption]
Men sannolikheten för en stor regeringsombildning verkar ganska låg. Stefan Löfven har inte för vana att sparka statsråd, och när han letar nya har det varit bland de som redan har politisk erfarenhet. Tomas Eneroth, Jennie Nilsson och Matilda Ernkrans blev ministrar efter lång tid i riksdagen. Lena Micko hade varit ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (SKR nu) och Eva Nordmark var TCO-ordförande.
Enda överraskningen har varit Anna Hallberg som inte hade politisk bakgrund när hon blev utrikeshandelsminister september 2019.
Fast om andan fallit på och Löfven fallit för Göran Perssons recept att ”toppa laget” finns det ytterligare två personer som kan göra comeback: Annika Strandhäll och Aida Hadžialić. På något sätt kommer bådas roll att stärkas inför valet 2022, även om förhoppningen kan vara att Hadžialićs som oppositionsledare i Stockholmsregionen ska leda till första maktskiftet där sedan 2006.
Andra från en yngre generation som kan vara aktuella, om inte nu så framöver, är Åsa Westlund, riksdagsledamot, ordförande i finansutskottet och ordförande för S i Stockholms län, Lawen Redar, riksdagsledamot från Stockholm och kulturpolitisk talesperson, och Teresa Carvalho, riksdagsledamot med bakgrund som kommunalråd i Norrköping, som ser ut att bli S-ordförande i tunga Östergötadistriktet i mars.
Fast grundtipset är nog ändå en liten regeringsombildning. Den politiske veteranen Jan O Karlsson som gick bort 2016, och var bistånds- och migrationsminister 2002–2003, brukade beskriva hur en S-regeringsbildning går till så här: ”Man tar en kort, en lång och en skåning”.
Regeringsombildningen nu kan sakna både den korte och den långe, men å andra sidan innehålla minst en, kanske två skåningar.
