USA:s väljare är inte som de brukade vara
Demografin skapar huvudbry hos både demokrater och republikaner.
Bild: AP
Valåret 2024 i USA präglas av politisk polarisering, en ödesmättad syn på demokratins framtid och på de båda huvudkandidaternas brister snarare än företräden. I en opinionsundersökning från NBC den gångna helgen fick Donald Trump 47 procent av sympatierna medan Joe Biden stannade på 42 procent, en mycket svag siffra för en sittande president sedd i ljuset av att den amerikanska ekonomin är urstark. Antalet nya jobb som skapas ligger för närvarande på rekordnivåer enligt statistik som kom förra veckan.
Något annat som har fått mindre uppmärksamhet, men som kan få stor inverkan på valutgången, är de förändringar som skett i väljardemografin sedan valet 2020. Både Demokraterna och Republikanerna bygger sina valstrategier på att vinna lite olika väljargrupper och har därmed har de också olika utmaningar. Demokraternas väljarbas är mer disparat och har under åtminstone ett halvsekel bland annat bestått av olika minoriteter med fokus på sina rättigheter. Dessa har samsats med å ena sidan högutbildade urbana väljare med goda inkomster och å andra sidan fackligt organiserad arbetarklass i de stora industriregionerna. Här är konfliktnivån ofta hög inom koalitionen och det har blivit svårare att få grupperna att komma överens.
Republikanerna har traditionellt en mindre men mer solid bas bestående av socialkonservativa och religiösa väljare. Dessa är i regel mot fri aborträtt men för ett fritt näringsliv och låga skatter. De vill ha en liten statsmakt, men lag och ordning är viktigt för dem liksom ett starkt försvar. Konfliktnivån bland de republikanska kärnväljarna är normalt sett relativt låg. Men med Donald Trump försvann borgfreden, liksom en del väljare. Fast partiet har också ett demografiskt problem i att dess gamla kärnväljare – vit arbetarklass – helt enkelt minskar i antal. Därför har undersökningar som visar att Hispanics (med rötterna i Latinamerika) i växande utsträckning kan tänka sig rösta republikanskt ingett hopp hos partistrategerna. I undersökningen från NBC som nämndes ledde Trump till och med i gruppen, om än bara med en procentenhet.
Med nästan 35 miljoner väljare är det här den största minoriteten i den amerikanska väljarkåren. Den kan komma att betyda mycket i viktiga så kallade swing states som Arizona. Skälet till att republikanerna växer bland de spansktalande är flera: Demokraterna har tagit väljargruppen för given och underskattat det socialkonservativa stråk som präglar många latinos, där plånboksfrågorna är viktigare än frågor om rättigheter, inkludering et cetera. Många latinos har heller inte varit särskilt mottagliga för demokraternas retorik om att Trump är en rasist som vill störta demokratin. I stället ser de honom som bättre skickad än Biden att sköta ekonomin, han anses dessutom värna företagarna och ta gränsbevakningen på allvar. Då spelar det inte så stor roll om man gillar honom eller inte. Att rösta på Donald Trump är inte heller ett lika stort socialt stigma bland dessa väljare som i en del andra grupper. Demokraternas strateger är naturligtvis medvetna om detta och har nu startat kampanjer på spanska för att återvinna förtroendet bland latinos.
En liknande trend går att urskilja bland afro-amerikanska väljare (se Fokus 3/2024). Normalt röstar över 90 procent av dessa på Demokraterna. Flera färska undersökningar visar dock att benägenheten bland afro-amerikaner att rösta på Trump nu har ökat till över 20 procent, inklusive i viktiga swing states. Och CNN berättade nyligen att drygt 23 procent av svarta väljare kunde tänka sig att stödja Trump. Här är män under 50 år särskilt tongivande, enligt en annan undersökning från Reuters. Ett skäl till tros vara att allt fler svarta känner sig tagna för givna av Demokraterna. Men det finns också besvikelser kopplade till vad man anser vara brutna vallöften när det gäller problem med rasism inom polisen och andra rättighetsfrågor såsom arbetslöshet och bristande inkludering.
En tredje demografisk grupp som skapar huvudbry för partiernas kampanjmakare är de så kallade Millenials och Generation Z, födda mellan 1982 och 2006 som är den yngsta årskullen som får rösta i valet november. Med drygt 40 miljoner väljare är dessa nu ikapp Baby Boomers i storlek. De orienterar sig huvudsakligen mot progressiva frågor, men det betyder inte att de automatiskt tänker rösta på Joe Biden. Och skälen är flera. Först och främst så känns han för gammal, liksom även hans motkandidat. En upprepning av valet 2020 stöter bort dessa väljare, som söker sig till alternativa, oberoende kandidater. Eller inte tycker det är någon idé att rösta överhuvudtaget. Båda alternativen är dåliga nyheter för Joe Biden som hade ett stort stöd av de yngre 2020.
En undersökning från Gallup visar dessutom att intresset för oberoende kandidater är det största på över två decennier. De oberoende är populära bland fackligt anslutna och i hushåll i storstäderna. De kan ställa till problem för partierna genom att helt enkelt stjäla röster från huvudkontrahenterna. En av de oberoende är Robert F. Kennedy som får över 10 procent i vissa mätningar. Han tänkte från början utmana Joe Biden om bli demokraternas kandidat, men hoppade av och blev oberoende när han insåg att han inte kunde bräda Biden. Trump har också ett skäl att frukta en oberoende kandidat eftersom han uppenbarligen har stött bort många republikaner som kan vända sig till en oberoende om de inte får möjlighet att rösta på Nikki Haley i november. Haley har dessutom i flera mätningar visat att hon har betydligt större chans att slå Joe Biden än vad Donald Trump har.
Varför ställer då Biden upp igen, trots sin höga ålder? Det enkla svaret är nog att Demokraterna tror att han vinner mot Trump. Han har gjort det förr, och kan göra det igen, tycks man tänka. Och om man inte stirrar sig blind på enstaka mätningar utan väger samman flera sådana, så visar de fortfarande på en marginell ledning för Biden (45,2 procent) över Trump (45 procent). Men för att behålla, utöka och vinna valet i höst, så måste han också upprepa sin seger i några av de fem swing states som Demokraterna vann tillbaka från Trump 2020: Arizona, Georgia, Michigan, Pennsylvania och Wisconsin. Där står 71 elektorsröster på spel som kan radera ut Bidens vinst från 2020. Färska undersökningar visar att Trump leder i fyra av dessa, samtidigt som Bidens ledning i Pennsylvania är mycket svag. Så demokraterna kan sannerligen inte räkna med någon promenadseger i höst. Om Trump dessutom gör Nikki Haley till sin vicepresidentkandidat så kan det bli riktigt tufft för Joe Biden att få stanna i Vita huset i fyra år till.
***
Läs även: Flyktingkris skapar splittring i USA
