Vem blir Trumps bästis efter domen?

Donald Trump skrev amerikansk historia förra veckan genom när han som första tidigare president fälldes i ett brottmål. Två saker förvånade juridiska experter när beskedet kom; för det första att det bara tog juryn en och en halv dag av överläggningar att komma fram till utslaget. Målet var invecklat och juryn hade bett domaren att upprepa och förklara vissa delar av sina instruktioner innan den sedan gick ut för att fatta sitt beslut. Många hade räknat med att det skulle ta ett par veckor för juryn att enas. Det andra som noterades var att Trump fälldes på samtliga 34 åtalspunkter.  

Beskedet gjorde dock ingenting för att mildra den politiska polariseringen i USA. De som menar att åtalet är riggat av Trumps motståndare för att komma åt en politisk fiende fick snarast vatten på sin kvarn av det snabba och entydiga avgörandet. ”Jag är en oskyldig man,” var också Donald Trumps kommentar när han mötte pressen utanför rättssalen på Manhattan. Såväl New Yorks distriktsåklagare Alvin Bragg som domaren Juan Merchan är uttalade Demokrater och har beskyllts av Trump och andra för att gå president Joe Bidens ärenden. President Biden höll inledningsvis en ganska låg profil i frågan men har gjort några korta uttalanden om att ”ingen står över lagen” och att ”Trump skall besegras vid valurnan”. Det sistnämnda står för övrigt i samklang med Trumps besked att ”väljarna kommer att avkunna sin dom den 5 november”. 

Kommentatorer som lutar åt Demokraternas håll menar å sin sida att rättsfallet är solklart. Donald Trump och hans dåvarande advokat och fixare Michael Cohen har varit klantiga. Så kallade ”hush money” – alltså att betala någon för att hålla tyst - är inte olagligt i sig. Men genom att boka utgiften under posten ”legal costs” så har man gett åklagaren öppet mål, går tanken. Delstaten New York är dessutom känt för att ha tuffa bokförings- och skatteregler, vilket Donald Trump, som var affärsman i New York under decennier, borde ha varit medveten om.  

Dom avkunnas den 11 juli och därefter har Donald Trump 30 dagar på sig att överklaga. Det är inte många som tror att processen i den högre instansen New York Appellate Division kommer att gå Donald Trumps väg. För det krävs nya bevis eller uppgifter om att rena processfel skulle ha begåtts, vilket inte verkar vara fallet. Det är inte heller aktuellt att Högsta domstolen i Washington tar upp fallet. Sådanat kan bara ske om det finns en del av överklagandet som kan kopplas till konstitutionen eller USA:s federal lagar, och några sådana förutsättningar verkar inte finnas. Å andra sidan är det få som tror att Trump döms till fängelse eftersom brottet betraktas som ringa plus att han är tidigare ostraffad.  

Bara några dagar efter att domen faller – den 15 juli – inleder det republikanska partiet sitt konvent i Milwaukee i delstaten Wisconsin. Då har partiet i teorin möjlighet att utse en annan presidentkandidat i årets presidentval, men ingen tror att det kommer att hända. Trumps ställning i partiet är orubbad och kongressens talman, republikanen Mike Johnson, var snabbt ute och fördömde domstolens besked, tämligen unisont tillsammans med andra ledande republikaner. 

Den mest spännande frågan vid konventet väntas i stället bli Donald Trumps val av ”running mate”, alltså kandidat till posten som vicepresident. Det kan vara så att det blir viktigare än någonsin att välja rätt här, eftersom det finns opinionsmätningar som visar att det finns osäkra väljare som känner sig tveksamma inför att rösta för en president som är dömd i domstol för brott. Då kan det behövas en vicepresident som fångar upp nya röster bland väljargrupper som inte traditionellt brukat rösta republikanskt.  

Ett sådant namn är senator Tim Scott från South Carolina som ställde upp i republikanernas primärval i våras. Scott var snabbt ute och gav Trump sitt stöd efter juryns besked. Han menade att Trump var chanslös i rätten eftersom domstolarna har politiserats under Joe Biden.  Då Tim Scott är afroamerikan väntas han kunna hjälpa Trump att locka svarta väljare, en grupp där Trump har gått dåligt i tidigare val, men där han haft ett snabbt växande stöd under vintern och våren. 

Kongressledamöterna Tulsi Gabbard och Elise Stefanik kan tänkas locka gruppen välutbildade kvinnor. Den förra är reservofficer från Hawaii och har sagt att hon ”skulle bli hedrad” om Trump valde henne. Stefanik kommer från New York och är gruppledare för republikanerna i representanthuset, den tredje viktigaste posten i partiet.  

Även Nikki Haley, tidigare gurvernör i South Carolina samt även FN-ambassadör under Trumps förra presidentperiod, är ett namn som tros kunna fånga röster från mer moderat sinnade väljare, inte minst kvinnor. Haley var en av dem som höll ut längst mot Trump i republikanernas primärval i våras och de två har inte alltid dragit jämnt. Men härom veckan sade Haley att hon tänker rösta på Trump den 5 november. Hennes namn blev sedan ännu hetare när Trump sa att Haley kommer vara med i hans team ”på ett eller annat sätt”. Haleys föräldrar är invandrare från Indien vilket kan vara en fördel bland väljare med rötterna i Asien. 

Även Marco Rubio, senator från Florida och tidigare guvernör i delstaten, nämns i diskussionen. Detta då han själv annonserat ett intresse att bli vicepresident samt att han är ett starkt namn bland latinamerikanska väljare.

***

Läs även: USA-valet kan fortfarande överraska

Läs även: Må bäste man vinna