Ånger en underskattad dygd

Edith Piaf, Lena Philipsson och Robbie Williams har sjungit sköna sånger om att de inte ångrar något de har gjort och nu sällar sig också statsminister Reinfeldt till den ångerlösa skaran. Jag undrar bara: varför - varför denna tjurskalliga brist på ödmjukhet? Jag fattar inte varför det ska vara en dygd att säga att man inte ångrar sig - så stolt och rakryggat kanske?

Själv ångrar jag saker precis varenda dag - och en miljon viktiga och oviktiga saker som jag har gjort i mitt liv.  Skulle jag vara Reinfeldt skullle jag ångra väldigt mycket en massa saker - att jag plockade in några felvalda personer i regeringen, att jag inte klargjorde för Schenström att man inte krökar på vakten, att jag lät Borg förnedra Odenberg offentligt, att jag tog i lite för mycket inför partikamraterna inför FRA-omröstningen och framför allt hade jag ångrat jättejättejättemycket att jag halvvägs in i mandatpeioden misslyckats med att förmedla till väljarna vilken förträfflig regering de har röstat in.