Dem oss skyldiga äro

Vatikanstaten kan antingen betraktas som en moralisk stormakt. Eller världens minsta stat, ett odemokratiskt påvedöme, med en moralisk kompass som inte har uppdaterats på 2000 år.

På senare tid har den andra bilden framträtt tydligast. Vatikanen har gjort allt för att få en plats på scenen i den internationella storpolitiken genom att leverera moraliska domar.

Som i fallet med den nioåriga brasilianska flickan som gjorde abort efter att hon våldtagits av sin styvfar och väntade tvillingar. Hennes mor och läkare bannlystes från kyrkan, men styvfadern är fortfarande välkommen.

– Guds lag står över alla mänskliga lagar, sa den brasilianska biskopen José Cardoso Sobrinho. Och han fick stöd av Vatikanen.

Eller som när påven Benedictus XVI upphävde Vatikanens bannlysning av den kontroversiella biskopen Richard Williamson. Han som i samma veva hade förnekat Förintelsen i SVT:s »Uppdrag granskning«.

– Inte en enda jude dödades i gaskammare. Det var bara lögner, lögner, sa Williamson.

När relationerna till Israel och de judiska församlingarna lamslogs, och det återigen talades om Vatikanens historiska undfallenhet gentemot Tredje riket, fick påven krypa till korset och ändra sitt beslut.

Man skulle kunna tro att Vatikanen nu skulle lansera en mer trendkänslig pr-offensiv. I stället tar de strid mot Barack Obama och hans planer på stamcellsforskning.