En show om ingenting

Text:

– Vi gör en show om ingenting!

– Men det måste ju finnas en historia.

– Vem säger att det måste finnas en historia?

Först en fundersam blick, sedan:

– Jag börjar tro att du kanske har något där!

Replikskiftet mellan George och Seinfeld kunde lika gärna ha utspelat sig inför valet i Tyskland förra året. Eller varför inte hos en svensk statsminister vars namn, så när som ett par bokstäver, överensstämmer med tv-seriens huvudperson.

Angela Merkel lyckades få valrörelsen att handla om just ingenting. När alla sakfrågor var avförda tapetserade hennes parti landet med valaffischer med förbundskanslerns händer under citatet »Sie kennen mich«. Ytterst få ledare har lyckats vinna en tredje mandatperiod. Torbjörn Nilsson berättar om moderaternas plan för att göra om tricket – på bekostnad av sina allianskolleger.

Svenskt Näringsliv har fått en ny vd,  Carola Lemne, som tidigare ledde Praktikertjänst. En kraftfull försvarare av privata aktörer i välfärdssektorn? Slut på spel mot ett mål i vinstdebatten? Nepp. Maggie Strömberg skriver om slaget som näringslivet redan givit upp – åtminstone fram till valet.

På kulturen får vi veta att vi lever i en barock tidsålder. Undergången är nära, konstaterar Ulrika Kärnborg.

Två artiklar handlar om dåliga ekonomikunskaper. Per Lindvall konstaterar att näringslivstopparna återigen får kraftigt höjda ersättningar – trots den totala avsaknaden av bevis på att det leder till bättre resultat i företagen. I sportens värld är det ungefär lika illa ställt med de fyra räknesätten, visar Claes Lönegård. Allsvenskan drar i gång med minst sagt svajiga kalkyler i klubbarna.

Lotta Lundgren balanserar i Sista ordet mellan det personliga och det privata – som värsta politikern!

Trevlig läsning!