Fokus i kritikerdebatten

Det är inte ofta jag river ut en recension för att den är så häpnadsväckande. Häpnadsväckande märklig. Det hände häromdagen när jag var på Café String och åt pannkakor med jordgubbsylt till frukost. Pannkakorna är viktiga i sammanhanget. Jag var alltså mätt, glad och på ovanligt gott humör då jag haffade tidningen QX på vägen ut.

Men där – en recension om filmen »Revolutionary Road«. Den psykologiskt dunkla historien om paret Frank och April Wheeler i 50-talets USA, ett par som på olika sätt kämpar emot förortslivets konvenans och torftighet. De hade ju stora författar- och skådespelardrömmar, var speciella. Och nu? När flytten till Paris ställs in blir situationen alltmer desperat, särskilt för April.

I QX-recensionen berättar Magda Gad om all misär som bubblar där under den glättiga medelklassytan. Sedan konkluderar hon: »filmen berör så djupt att man blir illamående. Och därför blir den också svår att se, vilket drar ner betyget.«

Hon ger filmen 3 i betyg.

Inte så konstigt att Jon Asps artikel i senaste numret av Fokus – där han ifrågasätter att svenska kritiker så glatt tog emot Lukas Moodyssons film »Mammut« medan den sågades i utländsk press – väcker debatt i bloggvärlden. För vart är filmkritiken på väg? När en film som berör till den grad att kritikern mår fysiskt illa får på nöten för just det. För att den väcker känslor.

Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, noterar med viss självgodhet att hans kritik av »Mammut« uppmärksammas i Fokus.

Filmkritikern Hynek Pallas håller inte med om mycket i Jon Asps artikel.

Fredrik på Filmforum tycker att filmkritikerdebatterna är incestuösa.

Manusförfattaren Fredrik Lindqvist passar på att länka till en artikel där han ifrågasätter hyllningarna av Jan Troells »Maria Larssons eviga ögonblick«.

Här kan du läsa Jonas Holmbergs artikel i tidskriften Film om de två filmkritikergräl som blossat upp.