Först en rejäl pension

Facket ska inte bestämma över företag. Det var ett bärande argument när striden om löntagarfonder var som allra bittrast. En socialdemokratisk finansminister kallade hela idén »ett jäkla skit«. Fonderna infördes 1983, i kraftigt modifierad form, och monterades ned efter den borgerliga valsegern 1991 utan att de hann få något verkligt inflytande över de svenska storbolagen.

30 år senare sitter fackets representanter med makten att påverka om ett av Sveriges största företag ska fortsätta som självständigt bolag eller uppgå i en tysk jättekoncern. AMF och Alecta är förvaltare av medlemmarnas pensionspengar och därmed också en maktfaktor i näringslivet med stora aktie­poster i flera börsbolag, däribland Scania som nu står under uppköp av Volkswagen. Ända sedan löntagarfonds­debatten har det varit tabu att prata om fackligt inflytande över bolagen. Men i takt med att pensionsbolagen blir större och större blir det allt svårare att ducka inför avgörande beslut. Ropen efter ägare som tar ett långsiktigt ägaransvar kommer inte bara från fackföreningsrörelsen utan numera också från näringslivet. Anders Billing beskriver ett fackligt dilemma.

Dagens Nyheter firar 150 år och har i Peter Wolodarski återigen fått en fanbärare i stil med den legendariske Herbert Tingsten. Men det finns ett litet problem. Medielandskapet ser inte ut som på 1950-talet. Klas Ekman analyserar tidningsbranschens största drakes kamp för sin identitet.

När förra numret av Fokus kom ut var Viktor Janukovytj fortfarande Ukrainas fruktade president. I dag är han avsatt och eftersökt. Jonas Elvander berättar om en oväntad seger för EU-diplomatin och Catherine Ashton.

På Sista ordet förklarar ­Johanna Koljonen sin kärlek till filmernas undertexter.

Trevlig läsning!